Efter Laurie så fyller Eric. Eric fyllde hela 29, men sa
till alla att han fyllde 28. Sa någon åldersnoja!!!??? Jag tycker ju så klart
att det är hur löjligt som helst. “Been there done that” liksom. 29 låter ju
riktigt ung för fasen. Men men, han får noja sig likadant som jag gjorde då (en
gång för många herrans år sedan ;)).
Jag drog ihop några kompisar i smyg för att fira.
Meningen var att vi skulle ha festen i vår lägenhet eller ute på bakgården men vi
hussatt haha (house sit som det heter på engelska), Erics föräldrars hus när de
var bortresta under Erics födelsedag, så vi vaknade upp där. Eric visste ju
ingenting om festen (i och med att det var en överraskning) men jag hade panik
för jag visste att jag hade så mycket att göra, städa, handla, fixa maten osv
innan klockan ett. Så i vanlig ordning vaknade vi upp runt 7 eller så då Lilja
vaknade. Strax efter det sa jag till Eric att jag var tvungen att åka hem. Han
kunde liksom inte förstå varför jag inte kunde ta det lugnt ett tag. Så jag
lugnade mig ett tag till men kände hur paniken växte inom mig och sa att jag
måste verkligen åka hem. Han bara “varför.” Jag bara jag måste städa och handla
mat inför veckan osv. Han bara “herregud men det är ju bara 8 på lördag morgon.”
Så fortsatte det tills jag fick berätta för honom vad jag hade planerat L. Så det
blev tyvärr ingen överraskningsfest.
Men det blev väldigt lyckat i alla fall. Eric ringde sin
pappa och frågade om vi kunde vara i deras hus istället vilket var ju mycket
bättre då de har en pool. Så det slutade med bra sällskap, god mat, god dricka
och mycket skratt.
Grattis till den bästa killen någonsin. Min Eric!!! :)
|
Nästa dag firade vi med familjen. Laurie och Erics mamma gjorde deras jättegoda "Shrimp Fettuccini." |