Slagsmål på COSTCO

Helgen bjöd på både det ena och det andra, bland annat nästan slagsmål på COSTCO mellan min make och en riktigt vidrig människa. Gudars skymning säger jag bara. Det finns faktiskt en historia bakom denna mannen som går tillbaka ända till 2001, då jag först kom till USA. Jag har stött på honom flertalet gånger under alla år och kulmen nåddes på COSTO i helgen. 

Det är för många historier att berätta angående detta men här kommer ett par exempel. Jag stötte först på honom i Santa Barbara med min kompis Emmelie. Han sa att han hade ett par hotell vid stranden där vi kunde få jobb om vi ville. Han förstod att vi var från Sverige och sa att pappersarbetet var inget viktigt osv. Vi förstod direkt att han inte var frisk. En annan gång så gick jag genom en park då jag såg hans truck, han såg mig och stannande och kastade sig ut och sprang genom hela parken efter mig. Han lyckades komma ikapp mig och drog samma historia igen med dessa hotell osv. Vid ett annat tillfälle så satt jag och väntade på bussen då jag igen ser hans truck som stannar. Han kastar sig ut framför bänken där jag sitter och faktiskt ramlar så hysterisk var han. Då drar han samma historia igen. Uppenbarligen är han inte frisk. Han kommer ju inte ihåg att han redan sagt detta till samma person en massa gånger redan. Sedan har jag stött på honom på posten då jag var tillsammans med några kompisar och än en gång samma story. Nu på senaste har jag sett honom i det området jag bor och han har försökt få kontakt med mig men jag har varit jättesnabb och undvikit honom. Så nu till helgen. 

Vi körde in på COSTCO parkeringen och jag såg honom redan där och sa till Eric att det är knasen som jag stött på under alla år. När vi sedan kommer in på COSTCO så började jag och Eric argumentera om något löjligt och jag drog iväg genom COSTCO. Då såg jag honom. Jag ignorerade honom totalt men såg att i ögonvrån vände han om och gick efter mig. Han följde efter mig och ställde sig framför min vagn och frågade vad min bebis hette. Jag hade Sofia med mig i vagnen. Jag vände bara om helt hysteriskt och gick mot där Eric var och sa till honom att han försökte prata med mig igen. Vi letade upp honom och Eric konfronterade honom där på COSTCO så det stod härliga till. Allt stannade upp och alla människor tittade på filmen som utspelade sig framför de. Eric skämde ut honom till den milda grad och sa till och med att de skulle ta detta utanför och de började gå ut. Jag blev skiträdd och skrek att Eric skulle komma tillbaks. Tydligen så hade äcklet ändrat sig om att gå ut och sa att han inte ville slåss men på nytt skämde Eric ut honom extremt. 

Fy alltså säger jag vilken obehaglig situation. Mitt hjärta höll på att hoppa upp i halsgropen på mig. Jag är glad att Eric gjorde det han gjorde i alla fall och nu hoppas jag att han aldrig kommer besvära mig igen. Vilka människor det finns alltså. 

Förutom det så var helgen helt underbar. Lilja fick rida på en stor häst för första gången och var lyrisk, vi gick till stranden på en födelsedagsfest på söndagen och på måndagen (Labor Day) så firade vi Eric här hemma. Här kommer lite bilder :). 

Lilja fick borsta hästen och spraya med insektsspray!

Hon fick till och med leda hästen till manegen. Vi har aldrig sett henne så stolt. Det var verkligen jättegulligt. Hon ropade på mig och Sofia att titta på henne hela tiden. Så sött!

Min älskling!

Bonfire på stranden för Lydias födelsedag.

Good times när vi firade Eric!

Stekarn!

Diane lagade crawfish étouffée. Min favoriträtt!

På själva födelsedagen igår. Alla hjälps vi åt att öppna varandras paket här hemma.