Ta hand om varandra

Idag så lyssnade jag på radion när jag åkte hem från jobbet. Jag lyssnade på den där töntiga kanalen som jag har berättat om tidigare i bloggen. Men det är ok för jag är töntig, så nog om det. Klockan nitton varje dag så startar en show som heter Delilah där man kan ringa in och berätta om vad man har på hjärtat och så kan man önska en sång till sig själv eller någon annan.

Hur som helst, en äldre människa ringde in och ville tillägna hennes inlägg till sitt barnbarn. Hon var så söt när hon ringde. Hon ville berätta hur underbart hennes barnbarn är mot henne. Hon kör henne till affären, hon kommer och träffar henne titt som tätt. Hon började gråta liksom jag. Hon kunde knappt prata. Det rörde mig så mycket och fick mig tänka på vad som verkligen betyder något här i livet.

Sådana här tillfällen får mig att tänka så mycket på min familj och hur jag vill vara där för de. Jag vill inte att mina barn ska växa upp utan mycket kontakt med sin mormor och morfar, morbror eller gammel-morfar. Jag hoppas att det finns något sätt som man kunde kombinera det bästa från de två världarna. Det är inte lätt att ha sin familj på andra sidan jorden. Jag var så nära min älskade mormor och vill att det ska vara samma för mina framtida barn.

Det som betyder något här i livet när allt är över är inte hur mycket pengar man har, hur stort hus man har, hur mycket man kan resa, hur mycket makt man har etc., Det som betyder något är att vi har varandra...de vi kan skatta oss lyckliga att vi har, de som ställer upp för oss i vått och tort, de som finns där när man inte har någon annan att vända sig till, de man kan ringa till mitt i natten, de som man skrattar med, de som man delar otroliga glädje tillfällen med. 

Det som betyder något är varandra. Något som att bara ställa upp och köra våran gamla mormor till affären, eller se till att hälsa på henne ofta betyder allt. Det är det som vi kommer komma ihåg.

Jag och min kära morfar