Sofia 5 Månader

Den 30:e september fyllde Sofia 5 månader. Herregud vad tiden flyger förbi. Den 4:e månaden bjöd på en massa nya saker. Under den 3:e månaden började hon rulla från rygg till mage och mage till rygg. Det har hon lyckats träna på så mycket nu att hon har blivit expert på att rulla åt alla möjliga håll. Hon lyckades fundera ut sin egen rullningsstil för att ta sig till olika ställen. Vi kunde lägga ned henne på ett ställe för att sedan komma tillbaks och hon var på andra sidan av rummet. Några gånger blev jag skräckslagen då hon inte syntes till någonstans utan kunde ligga under sängen eller någon stol.

Denna rullning övergick i början på den 4:e månaden till att hon kunde ställa sig upp på alla fyra och till slut vagga fram och tillbaka i hopp om att det skulle bli en krypning. Att krypa har hon tränat på under hela månaden men inte riktigt fått till ännu. Jag tror dock att det kommer hända vilken dag som helst. Hon har sin egen stil och kan flytta fram ett ben för att ta sig fram. Hon kommer på så sätt en liten bit på vägen. Det hon gör när hon vill nå en leksak eller dyligt är att ställa sig upp på alla fyra, dra in ett knä för att sedan kasta sig pladask framåt en bit. Hon kan även dra sig fram över golvet. Från ställningen på alla fyra kan hon även ställa sig upp på tårna så hela kroppen lyfter från golvet. Det ser ut som någon form av gymnastik :). Från den ställningen vänder hon sig ofta åt något håll och sätter sig istället ned och håller sig uppe med hjälp av en arm. Det verkar som att hon kommer skippa det traditionella sittstadiet för att istället köra på krypandet istället. Jag kan se hur frustrerad hon är när hon inte kan få till det. Det visar sig i mycket gråtande och hysteriutbrott.

Tänderna har också börjat poppa ut. I slutet på den 4:e månaden så kom hennes två första tänder nere fram. Så det har ju så klart medfört mindre sömn för oss igen. Precis när vi hade börjat sova lite bättre än vad vi gjort de senaste månaderna ;). Är det inte det ena så är det det andra, eller hur!?

Sofia är verkligen en väldigt glad bebis och hur gosig som helst... så länge man underhåller henne haha. Hon är väldigt "high-maintenance." Det dröjer inte länge innan hon gråter efter att jag lägger ned henne på golvet med en massa leksaker eller i sin pack n' play. Men är man där med henne då är det inga problem. Det kan tyvärr driva en till vansinne då man måste hinna med vissa saker runt huset dagligen men man hör då ett konstant grinande som sakta men säkert går in i huvudet på en. Ahhhhh! Jag hoppas att det bara är en fas och att det blir bättre. 

Vi var ganska nyligen hos doktorn på hennes 4 månaders koll (en månad för sent - så egentligen 5 månaders koll) och fick hennes percentiler. Hon fortsätter att öka i vikt och längd. Hon befinner sig närmare 100:e percentil. En stor stabil vikingbebis. Doktorn sa att hon är helt normal och följer sin egen kurva. Hon är tydligen lite längre och smalare än vad hennes syster var. Wow, kan inte tänka mig att Lilja hade knubbigare ben än dessa :).

Oj, jag glömde nästan berätta om att hon sover nu oftast genom hela nätterna. Helt underbart. Vi var tvungna att låta henne gråta en del, men bara efter ett par nätter så snusade hon natten igenom. Båda flickorna sover i samma rum. Vissa nätter vaknar Sofia fortfarande och jag kan inte förstå hur Lilja kan sova igenom det de flesta gångerna. Otroligt.

Vikt: 19 lbs 4 oz (8.7 kg)
Längd: 26" (66 cm)
Head Size: 16.34" (41.5 cm)

Lilja gillar att lägga alla leksakerna runt lillasyster.

5 månader gammal - 30 September, 2014.

5 month checkup!

Två första tänderna.

Bebis börjar bli mobil.

Halvsitter typ. Lilja gillar inte spyhögen på golvet.

Helgen

Har precis kommit tillbaka efter en pers av magsjuka. Usch alltså, det är ju för äckligt och man blir ju helt lamslagen. Det kom över mig i söndags som en ångvält. Det gick så fort. Jag började bli extremt trött vid 21:00 på söndagkvällen och lade mig i sängen. Kort efter det så körde det igång och det för fulla tag. Nu ett par dagar senare känner jag mig mycket bättre. Usch jag hatar verkligen att vara sjuk men nu är det på uppgång i alla fall. Ingen annan är sjuk tack och lov. 

Det värsta med att vara riktigt sjuk nu för tiden är att man inte riktigt får lova att vara sjuk då man har små barn som inte låter en vila. I måndags fanns det dock ingen chans att jag skulle ha kunnat ta hand om de. Tack och lov fick vi tag på en dagmamma som vi känner som kunde ställa upp. I tisdags stannade Eric hemma från jobbet och tog hand om de små. Det är sådana här gånger jag önskar att vi bodde närmare mormor och morfar. Självklart i andra fall också, men då kunde både barnen och jag ;) bli omhändertagna.

Helgen var lite roligare än magsjuka i alla fall. På fredagen hade vi en barnvakt som kom över (samma som kom över då Eric fyllde år - det gick ännu en gång bra. Känns så skönt!) och vi gick ut på födelsedagsmiddag för min kompis. Kvällen blev ung då vi var två trötta föräldrar. Vi gick hem och myste efter middagen då alla fortsatte ut på klubb. Vi slocknade på en gång. 

Det vackra födelsedagsbarnet uppe till höger och i mitten nedan!

I lördags så hade Lilja sin första simlektion på YMCA. Det var bara en annan liten kille i hennes klass. De lär sig att bli bekväma i vattnet mer eller mindre. Eric var med henne i vattnet medans jag satt och tittade på. Jag var så stolt över henne. Hon lyssnade på allt som läraren sa och kunde i princip göra alla övningarna. Så gulligt! 

Efter simlektionen åkte vi och käkade för att sedan åka förbi pumpkin patch. Japp det är den tiden på året igen. Jag verkligen älskar hösten med allt vad det innebär som Halloween, mycket mys inne med bakning, Thanksgiving, mörker och regn. Tyvärr så har vi inte sett så mycket av något regn här det senaste. Det är istället runt 40C varmt varje dag. Vi höll på att förgås på pumpkin patchen. Det är inte roligt längre alltså. Alldeles för varmt. Det är ju nu man vill börja ta på sig varma gosiga tröjor, snygga stövlar och vara inne mer och mysa. Men nej inte här i Kalifornien. Här är det högsommar som aldrig förr. 

På den här pumpkin patchen så har de djur som man kan klappa.

Mina två änglar!

Då det är högsommar här så fanns det ju inte direkt något annat att göra än att åka till stranden på söndagen. Först åkte vi till ett mysigt litet matställe i Carpinteria, Padaro Lane (bra turisttips) där det är väldigt barnvänligt. De har en stor sandlåda ute på gräset där barnen kan leka medans alla vuxna sitter på picknickbord runtom. Planen var att vi skulle gå till stranden som ligger alldeles bredvid Padaro Lane men Eric hade glömt att lasta in parasollerna i bilen så vi fick åka hem och hämta de innan vi gick till stranden som ligger alldeles nedanför där vi bor. Det var så varmt och härligt och för att inte tala om vattnet. Jag är en sådan som knappt aldrig går i men gud vad gott det var. 

Lilja hittade en kompis.

 Hoppas ni alla hade en bra helg. Nu är det snart dags för en till :)

Mörklagt Santa Barbara

OMG, sitter här och skriver och min dator fungerar hur bra som helst. Det flyter bara på istället för att man får vänta i flera sekunder ibland, och även minuter när någon video (från ett virus) startar upp eller när datorn bestämmer sig för att tänka - HUR LÄNGE SOM HELST! Erics kompis David (som är en dataguru) var här igår kväll och fixade var det än var som var fel med datorn och nu är den hur bra som helst. Helt underbart.

I torsdags gick Lilja, Sofia och jag på storytelling på bibblan där vi träffade våra favvisar, Susanne och Skyla. Därefter gick vi till "The Public Market" som är ganska nyöppnat här i Santa Barbara. Det påminner väldigt mycket om en saluhall och känns väldigt europeiskt. De har en massa olika restauranger, cafeer, cupcake shop, vanlig mataffär, juice bar osv. Man kan till och med vinprova! Jag åt bara en pressad juice så att jag skulle kunna äta och dricka mer på kvällen haha. Måste hålla koll på de där kalorierna. Det funkar faktiskt. Jag har redan gått ned 3 lbs sedan i måndags.

På kvällen mötte jag upp med Ingvild och vi skulle gå på happy hour på ett ställe som heter Boathouse. Tyvärr var det strömavbrott så de kunne inte släppa in oss. Vi fick ringa hennes man igen som fick vända om och hämta upp oss igen. Då ser vi att det är strömavbrott precis överallt. Santa Barbara är helt mörklagt. Folk var ute på gatorna helt förvirrade och verkade inte riktigt veta vad de skulle ta sig till.

Vi bestämde oss för att testa Santa Barbara Funk Zone. Vi hittade ett ställe som tog emot oss om vi hade cash vilket vi hade. Vi satt sedan där i mörkret tillsammans med alla andra ett bra tag tills strömmen kom tillbaks då alla började jubla. Sedan hoppade vi runt lite i Funk Zone tills vi var två trötta mammor som visste att vi skulle få gå upp tidigt nästa dag.

Mellanförskapet

Igår blev det en mysig trip till Farmer's Market med min norska kompis Ingvild och hennes dotter Thea. De har det varje tisdag i den centrala delen av staden. En massa lokala bönder ställer upp sina stånd och man kan handla grönsaker, frukt, blommor osv. Allt är organiskt och jättefräsht. 

Jag lärde känna Ingvild för många herrans år sedan när jag gick på City College har i Santa Barbara. Några år senare flyttade hon tillbaks till Norge med sin amerikanska man. Nu kommer de hit en eller ett par gånger per år på semester. Det är så himla roligt att träffas när de kommer och det känns som att inte en minut har gått förbi. Såsom man känner med bra kompisar. Man kan vara ifrån varandra hur länge som helst, inte ses eller prata så ofta men när man träffas är det som att inte en sekund har gått förbi. Allt är precis som det var då!

Det är en av sakerna som gör det jobbigt att vara utlandssvensk. Man har alltid en fot i bägge länderna och känner sig inte hemma till 100 någonstans längre. När man är i USA så saknar man Sverige, familjen och vännerna och när man är i Sverige så saknar man USA. Man står liksom och stampar på bägge ställena. Jag läste på Mikaelas blogg om något som kallas för Expat där man bor i ett land tillfälligt eller permanent där man inte växte upp (ni kan läsa mer om det här). Det leder till att man gång på gång har träffat underbara människor som tyvärr sedan har flyttat tillbaks till det land de kom ifrån. Det är så tråkigt som i det fallet för mig med Ingvild eller min bästa kompis Emmelie för att inte nämna en hel del andra.

Jag läste också ett inlägg från bloggen "As we walk in fields of gold," om Mellanförskapet som innebär att man känner sig hemma på flera ställen samtidigt som man inte har någon stabil grund. Man plockar värderingar från bägge länderna/samhällena och bygger upp som ett tredje perspektiv (klicka här om du vill läsa mer). Det stämmer så väl in på mig då jag känner att jag inte passar in vare sig i USA eller i Sverige längre men samtidigt så passar jag in på bägge ställena. Det är lite krångligt det där.

Men ett ställe där jag känner att jag passar in som handen i handsken är med andra utlandssvenskar. Man har gått igenom samma transformation och integrerat sig själv i ett främmande samhälle. Man har (oftast) liknande värderingar från moderslandet men kan relatera till USA och dess skillnader. Det är därför det är så kul att läsa andra bloggar som skrivs av utlandssvenskar för man vet att vi tänker och upplever det dagliga livet väldigt lika (generellt sett). Det är tur att man har fina svenska kompisar som faktiskt är bosatta här då man känner en viss trygghet i det. 

Vi borde bilda en 51:a stat för bara utlandsvenskar :).

Lilja fick en ballong som hon älskade!

Grattis Alexis 1 År

I lördags åkte vi ned till LA (närmare bestämt nära Venice Beach området) där vi skulle fira Alexis som fyllde 1 år. Vi alla samlades i en mysig liten (eller enormt stor faktiskt - "LA storlek") och åt god mat - Angelica hade gjort goda köttbullar och korvar samt rödbetssallad ("Swedish Style"), sedan fanns det en massa annan plockmat. Temat var från filmen "Tangled" och Lilja fick lite smått och gott som armband och hårförlängning som hon kunde leka med. Hon kunde inte ha varit gladare. Lilja hade jätteroligt med barnen som var där och de hade även en enorm lekplats där hon kunde gå loss.

Jag kan inte fatta att ett år redan har gått förbi sedan Alexis föddes. Tiden går så fort. Hon är så fin och har precis lärt sig att gå lagom till sin 1 årsdag.

En liten bra inhängnad för bebisar fanns :).

Den här tjejen vet hur man har roligt.

Grattis söta Alexis!

Fiskpinnetacos

Igår så satt jag ju här döhungrig närmare kvällskansten som nämnt i tidigare inlägg efter att jag har börjat logga min mat i en app som kallas Lose It. Jag käned att jag ändå behövde någonting som var ganska substansiellt och med lite över 500 kalorier kvar så slängde jag ihop lite fiskpinnetacos (jag har totalt 1434 kalorier att röra mig under dagarna). De är så himla enkla och goda och 504 kalorier för 3 st. Hade man inte haft tillräckligt med kalorier kvar för dagen då hade ju ett alternativ varit att lägga tacosen på ett salladsblad istället för tortillan "proteinstyle," eller bara ätit två istället för tre.

Receptet består av en kolblandning/sallad från Trader Joes som jag blandar med lite salsa, majonäs och tabasco. Samtidigt som man rör ihop den så har man fiskpinnarna i ugnen. Tortillorna värms upp lite på spisen. Det är allt. Jättegott!

Tips kan vara att toppa med lite avocado!

De Sista J#$%&@a Gravidkilona

Ahhhhh tystnaden som råder när bägge barnen sover på samma gång är oslagbar. Jag lyckas tajma detta ibland på eftermiddagen då Lilja fortfarande sover middag efter lunch de flesta dagar. Hur gamla är barn då de slutar sova middag? Kan man fortsätta det in i tonåren? Det är då verkligen något som vi försöker hålla stenhårt kvar på. Det är min paus under dagen. Då stänger jag av TVn, radion, allt som låter i huset och bara njuter i fulla drag av tystheten. Idag är även Eric iväg och träffar en kompis, vilket jag välkomnar med öppna armar då och då. Självklart är det min favoritperson att hänga med men det är ganska skönt att bara vara jag ibland också. Speciellt som nu då alla vill ha något från mig i alla lägen ;).

I alla fall jag hade tänkt att skriva om de sista envisa, $#*&@@, irriterande gravidkilona som aldrig verkar vilja försvinna. Efter både Lilja och Sofia kom jag hem från sjukhuset och hade förlorat i princip alla gravidkilon förutom kanske 10-15 lbs eller så. Det känns då helt underbart och få tillbaka sin kropp igen och man känner sig lätt som en fjäder (även om man inte är det - men till skillnad mot vad man var så känns det i alla fall så). Så jag hade ju en bra start i bägge fallen. MEN det som har hänt båda gångerna är att jag förlorar de kilona från första början och INGET mer därefter (hur jag än strävar). De hänger kvar. Jag har denna gången efter graviditeten satt mitt hopp i amningen och jag har även försökt äta någotsånär bra och tränat flitigt men INGENTING hjälper. Det är ju jätteroligt när man får fina kommentarer då folk tycker att man har gått ned i vikt snabbt efter födsel och bebisen bara är två veckor gammal. När bebisen närmar sig 5 månader så är det inte lika "impressive" eller roligt längre och kommentarerna minskar drastiskt. Med Lilja så tappade jag inte de sista kilona förrens då Lilja var närmare 1 1/2 år. Så länge har jag bestämt mig att det inte ska gå denna gången. Vad som hände sist gång var att jag såg ett kort på mig själv bakifrån då jag bar ett linne och hade värsta ryggfettet. Det har jag inte annars så jag blev minst sagt störd av det kortet och tog tag i viktnedgången efter det. 

Nu hände detsamma sak när jag fick se kort från Erics födelsedag och jag hade ännu en gång samlat på mig ryggfett. Jag vägrar att låta detta gå längre nu så jag har bestämt mig för att ta tag i det hela. 

Det som hjälpte mig sist gång att förlora vikten var ett program som heter "Loseit." Man laddar ned den som en app på iPhonen och börjar logga mat och träning. Man får ett visst antal kalorier som man kan äta per dag och som man får försöka hålla sig till. När man tränar loggar man även den som gör att man får äta ännu mer, vilket gör att man blir mer motiverad till att träna.

När jag först började logga så blev jag chockad över hur mycket jag verkligen åt och hur mycket kalorier viss mat bestod av. Man får verkligen upp ögonen och lär sig vad man kan äta mer av och känna sig nöjd över. Man lär sig att om jag äter denna chokladbiten så får jag äta mindre till lunch eller middag. Man lär sig att balancera helt enkelt. Jag kände mig väldigt hungrig i början tills jag lärde mig hur jag borde äta för att känna mig tillfredsställd. Självklart så blir det ju ibland att man fuskar men det viktigaste är att man kommer tillbaka. Det kan låta som att det är jobbigt att logga all mat. Och ja, det är det men denna appen hjälper en, en bra bit på vägen i alla fall. Man kan scanna "bar codes" från mat man köper och den maten som man loggar ofta sparas osv. 

Jag har loggat min mat idag och jag sitter nu här vrålhungrig. Men jag tror det också handlar om att jag måste minska min magsäck en bit. Den är nog rejält töjd vid det här laget. Jag får dricka mycket vatten för att stilla min hunger. Vi får se hur det går. Har ni några tips om hur ni förlorade era gravidkilon? Mottages gärna!

Vi var ute på en prommis idag till parken så jag har loggat den promenaden :). Hela 133 kalorier!

Första gången som Sofia satt i Boben utan bilsätet.

Liten somnade så gott på promenaden till parken.

Utsikt på väg hem. Inte fy skam!

Svenska Skolan

Idag var vi på svenska skolan för andra gången. Det är ända i Thousand Oaks som ligger ungefär 1 timma härifrån men är så värt det. Jag har velat ta Lilja dit ett bra tag och fick äntligen tummen ur nu. Tyvärr är skolan från klockan 16:15 - 18:15 på fredagar, vilket måste vara den sämsta tiden som det kan vara på, men men... det får gå.

Det är jättebra för Lilja då hon inte har varit i någon form av skola ännu. De får lära sig svenska så klart (vilket är den största poängen), vi sjunger svenska sånger som "Björnen Sover," "Lilla Snigel" osv, det är lite pyssel, fika och lek i parken under pausen. Under fikatiden så måste alla barnen sitta still och äta tills alla är klara. Lilja har väldigt svårt för detta men idag gick det lite bättre i alla fall. Om de inte kan sitta still så vill fröken Gittan (Lilja sa #$@*&ittan första gången hon träffade henne - sorry vill inte verka vulgär men det går väl inte att undvika) att man tar barnet utanför klassrummet tills de kan uppföra sig. Jag höll på att skratta ihjäl mig för det blev lite tryckt stämning vilket gör att jag skrattar ännu mer (typ så som man skrattade i kyrkan när man skulle konfirmera sig om ni förstår). Under första besöket så kastade hon också vattenkoppen på fröken Gittan. Det gjorde hon inte denna gången. Så det går framåt!

I Liljas klass (Ekorrarna), så är alla mellan 1 1/2 - 3 år. Därefter så går de till en lite mer avancerad klass med mer struktur där alla eleverna sitter i bänkar. Jag tror det kommer bli perfekt för när Lilja är redo att gå in i den klassen så är nästan Sofia redo för att gå in i Ekorrsklassen. Vi som föräldrar är med i minstingklassen men det är man inte i de äldre klasserna.

Det är också väldigt roligt att träffa en massa svenskar. Så många trevliga. Det var så roligt för det är en massa pappor där "Swedish Style," där mammorna jobbar och papporna jobbar "remote" då de är på pappaledighet från Svedala eller då mammorna jobbar och papporna är hemma med barnen. Det är så ovanligt här i staterna så det är kul att se.

Den här dagen har jag och Lilja också tillsammans bara vi två, då jag tycker det är viktigt att vi två får "vår" tid tillsammans utan bebis. Lilja har varit så duktig under den här "transition" tiden med ny bebis men vill att vi ska ha våran ostörda tid. Idag åkte vi till köpcentrat i Ventura innan vi åkte ned till Thousand Oaks och jag köpte lite nya kläder till Lilja. Vi gick till H&M och herregud jag kunde köpt hela affären till henne. Så söta kläder för småttingar. 

Min fina kompis Susanne sitter barnvakt till Sofia under den tiden som jag är nere på skolan. Så himla gulligt verkligen. En av de få personer som jag litar på. Skyla, hennes dotter tycker det är så roligt när "Fia" kommer över och hon vill ta hand om henne. Så sött!

 Imorgon bär det av till LA igen för ett födelsedagskalas för lilla Alexis som fyller 1 år. Uppdatering kommer. Ha en fin helg.

Kram

Lilja första visiten på Svenska Skolan.

Alla målade sina egna underlägg för fika som blev lamerade.

Fika, "Björnen Sover," och lekplatsen.

"Fia" hos bästa barnvakten Skyla!

Spara Sparade Sparat

Alltså det var då verkligen på tiden att jag fick köpt mig en "external harddrive" (vad heter det på svenska - hårddisk något?). Ända sedan 2008 (vad blir det? 6 år sedan - Herregud!) då min dator pajade och de trodde att alla mina bilder var förlorade (lyckligtvis så kunde de få tillbaka nästan alla kort - detta var bland annat mina bröllopsbilder) så har mina planer varit att skaffa mig en sådan hårddisk.  Killen som hjälpte mig sa att man ska ha sina kort sparade på tre ställen; sin dator, på en external harddrive och på nätet någonstans också - som picasa eller liknande. Jag har "failed" på alla plan förutom datorn då så klart. Det värsta är att datorn verkar vilja paja närsom. Det är nog bara en tidsfråga. Så äntligen fick jag tummen ur. Jag ar haft min iphone full av kort och videos som jag inte vågat radera innan jag skulle ha sparat de någon annanstans. Varje gång som jag har försökt ta kort så har jag fått stå och radera kort som jag har vågat radera, och många gånger därför missat "the moment," eller har fått folk som har blivit irriterade över att de fått stå och smila hur länge som helst liksom. Jag kom nu till den punkten att det inte fanns något mer jag kunde radera då ALLA kort och videos var jätteviktiga för mig. 

De viktigaste korten och videorna är så klart de på barnen och jag skulle DÖ om jag förlorade korten från Sofias födsel till exempel. Så nu ÄNTLIGEN har jag kunnat radera alla mina kort från telefonen. Känns faktiskt väldigt skönt. Rent liksom, och som en nystart. Jag vet att andra sparar allt i the "Cloud," men jag har inte riktigt koll på det och hur det fungerar så det här känns som en bra lösning. Hur sparar ni era kort? 

Skyla Fyller 2 År

Den 13:e september så fyllde Skyla 2 år (Liljas bästis) och i lördags så var det barnkalas för henne. Det var i en park som ligger alldeles runt hörnet om oss här vilket var najs ;). Susanne hade gjort så himla fint med god mat och dekorationer. Det fanns till och med en svensk fiskdamm. Precis som det ska vara eller hur. Vi hade fiskdamm på Liljas 1-års dag och även om inte själva födelsedagsbarnet kunde fiska så fanns det andra större barn som kunde. Man får alltid svara på en massa frågor från jänkarna om dessa fiskdammar. Det var inte annorlunda på Skylas födelsedag. Jag vet inte hur många gånger jag fick dra att detta är något som vi gör på barnkalas i Sverige osv (inte konstigt så klart). Vi kom faktiskt fram till att man kanske till och med borde köra fiskdamm på våra fester med lite annorlunda priser då ;). Bra ide tycker jag!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Susanne är en av de bästa kockarna jag vet. Hon kan verkligen det där med att få till den goda svenska maten. Hon gjorde Liljas stora smörgåstårta för hennes 1-årsdag som inte gick av för hackor får jag lov att tala om. På Skylas fest så fanns det goda små rökt-lax-snittar och små runda fina smörgåsar med någon god "svensk style" skinkröra. Så jäkla gott alltså!!!

När man bor utomlands så tror jag att man blir mer patriotisk än någonsin då man vill hålla fast vid de svenska traditionerna med hull och hår. 

Födelsedagsbarnet var så fint i ny "tutu" kjol och verkade ha det jätteroligt. 

Hip hip hurra för Skyla 2 år!!!

 

Erics Födelsedag

Erics födelsedag blev en hit. Vi hade verkligen jättekul. Det var ju en stor födelsedag så jag ville ju att den skulle bli asbra :). 30 är ju stort alltså! Jag försökte sätta ihop en scrapbook för honom med kort från födsel tills nu. Det var lättare sagt än gjort med barn i alla hörn i huset och Eric som springer runt överallt. Jag var tvungen att åka hemifrån i princip varje kväll veckan innan födesledagsfesten efter vi åt middag. Det var faktiskt jättejobbit och tröttande men det blev så värt det i alla fall :). Han älskade boken. Jag ville att alla skulle skriva en liten notis om Eric i boken och så klart blev det inte speciellt många som skrev den kvällen då alla var upptagna med annat. Jag får försöka fånga folk när de kommer hit och hälsar på helt enket.

Vi hade en utomstående barnvakt för första gången vilket var ganska nervöst. Liljas gamla dagmamma hade rekommenderat denna tjejen och det gick över förväntan. Hon var hur gullig som helst. Men stackars människa kom över hit till världens fest. Några av Erics kompisar bråkade på skoj och rullade ned längs slänten när hon satt där med bebis Sofia. Jag ursäktade situationen gång på gång och sa att så här är vi inte i vanliga fall osv. Hoppas hon förstod för vi vill jättegärna använda henne igen. 

Vi hade ett poolparty och efter det gick vi på middag. Alltså den här gruppen av människor är extremt högljudda. Det var tur att jag hade bokat bord på ett ställe där vi hade ett stort bord i ett privat rum där vi kunde stänga dörren. Folk puffade på sina elektroniska cigaretter (inklusive mig) så det stod härliga till. När kyparna kom in så var jag förundrad över hur de kunde hitta oss alla i molnet av rök. Under middagen gick vi alla runt bordet och sa några ord om Eric. Folk sa så fina saker om honom :). Här kommer några bilder från festen.