Härlig dag med min Lilja

Lilja och jag hade världens härligaste dag, bara hon och jag häromdagen. Lilja har nu ljugit i alla fall ett par gånger om att vara sjuk så att hon inte behöver gå till skolan 😆. Hon försökte faktiskt till och med idag när vi skulle på baletten att undvika att gå. Vilket jag har tillåtit ett par gånger men när det är uppenbart att hon inte är sjuk så måste vi gå, det kostar ju en hel del och hon tycker ju faktiskt om det jättemycket.

Men häromdagen var det oklart om hon var sjuk eller ej så jag lät henne vara hemma. Vi bestämde oss för att gå på en promenad och helt mirakulöst så kryade hon på sig väldigt snabbt 😅, och ville gå till stranden och hon ville ha lunch med mig på Shoreline Café. Så det gjorde vi.

Vi hade en heldag tillsammans bara hon och jag, då vi satt och pratade när vi åt lunch ihop och strosade på stranden och letade efter snäckor. Vi spenderade flera timmar med att inte direkt göra någonting, samtidigt som vi gjorde någonting. Jag tror det är väldigt viktigt att man sätter av tid till sina barn, där man har egentid med de var för sig.

Vardagen är alltid så himla "busy" med allt som måste fixas med och styras upp så det var väldigt skönt att bara stanna upp ett tag och bara vara. Jag avbokade allt jag hade den dagen så vi hade inga tider att passa, det var bara hon och jag där på stranden.

Jag tror det är så viktigt att stanna upp emellanåt. Världen har blivit så "snabb." Allt ska avklaras snabbt, email skickas nu på telefoner, man kan alltid jobba, varsomhelst. Man stressar hit och dit. Man glömmer att bara vara, bara njuta av tillvaron. Leva i nuet.

Liten med sina fynd 💓

Min älskling och jag ❤️

April

Ahhhh april månad är sååå uppbokad med saker. Jag är så stressad. Jag försöker att manage min tid på ett bra sätt så att jag kan få gjort allt jag måste göra, men det är inte alltid lätt när man har en liten familj 😅.

Det här måste försöka fås ihop:

• Min bästa kompis, Big Chick, ska gifta sig med allt vad det innebär och jag är Maid of Honor.  Jätteroligt men mycket att tänka på och göra. 

• Big Chick fyller år.

• Påsk. 

• Sofia fyller år. 

• Jag ska planera två SWEA events.

• Vi ska på diverse events som vi blivit bjudna på. 

Låter kanske inte som så jättemycket men det känns då nästan överväldigande för mig.

Nej, nu måste jag gå och planera haha.

Vad gör ni med den oändliga mängd teckningar från era barn?

Jag håller på att smälla av, av den enorma mängd, teckningar, projekt etc. som kommer in genom dessa dörrar och även skapas här hemma. Nu låter jag väl som en hemsk mamma kanske?? Men mängden är enorm!! Vad gör man egentligen med allt?

Självklart uppmuntrar jag mina flickor till att skapa allt från teckningar, målningar, till hemmagjorda konstprojekt och man vill ju spara allt... men kan man det? Och borde man göra det? Jag vill ju inte att de ska känna längre fram i livet att jag inte sparade alla deras grejer men jag tror det är en omöjlighet för mig att spara allt? Många gånger kan det ju vara bara ett eller ett par streck på ett papper som Sofia kommer med. Ibland har jag slängt sådana teckningar men jag kan inte hjälpa att känna magont när jag slänger de. Deras barndom får ju inte suddas ut, minnen måste ju finnas kvar, men vart drar man gränsen?

Vi har ett väldigt litet hus med väldigt lite förvaring så hittills har mitt system varit att hänga upp deras teckningar eller ställt upp deras projekt så vi kan se de i ett par veckor eller så (inte alla teckningar) och sedan lagt de i en liten låda som jag har för både Lilja och Sofia. När de blir fulla så lägger jag över de till vårt förråd som vi har på ett annat ställe här i stan'.

Men nu när bägge barnen går i förskolan två dagar i veckan så har det blivit oöverkomligt och jag vet inte vad jag ska göra längre. Deras lådor blir fulla hela tiden. Hur ska man organisera allt?

Vad gör ni med barn? Sparar ni allt? Sållar ni och bara sparar det bästa?

En Dag Gammalt Kaffe

Jag sitter här och dricker gårdagens kaffe som bryggdes igår morse. Usch, fy tänker väl ni. Men jag har INGET kaffe kvar här hemma. Och det är liksom en omöjlighet för mig att ens komma iväg till en affär eller butik där jag kan köpa kaffe om jag inte får i mig lite kaffe först.

Så nu sitter jag här och njuter av lite avslaget, surt kaffe 😑. Och då började jag undra om det ens är ok att dricka en dag gammalt kaffe. Kan det vara farligt? Så jag började googla det, och jag var uppenbarligen inte den enda som hade den frågan. Det finns artiklar efter artiklar, forum efter forum där folk ger sina åsikter om vare sig det är farligt eller ej.

Det som i stort verkar vara summan av kardemumman av alla dessa artiklar och forum (vilket jag inte orkade läsa igenom helt och hållet, jag ville bara ha ett ja eller nej liksom) är att nej det är inte farligt! Men kaffet kan smaka surt (vilket mitt gör). En del pratade om att det kan bildas mögel i kaffe och en del sa att det görs det på en gång men andra hade experimenterat med att låta kaffebönor sitta ute länge och de möglade inte förrens efter några dagar. En del sa till och med att man absolut inte skulle dricka en dags gammalt kaffe.

Men nu sitter jag här ändå. Och dricker det lite sådär ambivalent. Men så länge jag får i mig litegrann så jag kan fungera så får det bli direkt att köpa kaffe sedan. Tänk så beroende man är ändå.

Har ni druckit en dags gammalt kaffe någon gång? Hur ställer ni er till det? Är det farligt?

Så här är det varje morgon innan kaffe. Mina ögon går i kors innan kaffe och barnen är så glad att jag har vaknat. 

Lite överdrivet för hur jag verkligen är efter kaffe men ni förstår poängen 😉

Resan

Ja, jag önskar att jag kunde säga att resan gått jättebra men tyvärr inte. Vi mår dock alla jättebra, och är redan bortskämda till tusen här hemma. Vi är verkligen glada att ha kommit fram. 

Resan började bra i LA där vi fick en bra plats på planet. Ingen satt framför oss så det var bra plats för benen och de frågade till och med om jag ville ha en basinett för Sofia. Ja sa så klart ja!!! De sa att Max vikt var 10kg och jag svarade att hon ligger nog runt där. Trots att jag vet att hon väger mer. Hon var dock ganska stor för den så hennes ben stack ut när hon låg raklång. Så så långt var allt jättebra. Tills vårt resesällskap kom. 

Den människan som hamnade bredvid Lilja var rent fruktansvärd. Jag har knappt aldrig träffat på någon sådan hemsk varelse i mitt liv. Jag märkte från första början då jag sa hej till honom (man ska ju ändå sitta tillsammans i ett tiotal timmar) att han redan då var otrevlig. Han svarade knappt. Under resan så fräste han högt flera gånger på Lilja och Sofia. De var bara barn och lite högljudda emellanåt men inget större. Jag ville inte ställa till med en scen inför barnen men efter några ggr så frågade jag honom vad han höll på med, men han svarade inte ens. Två gånger frågade jag. När Lilja sedan sov så råkade hennes fot hamna på hans ben och han drog tag i foten och fläckte bort den. Hennes huvud råkade hamna på hans armstöd (också Liljas armstöd) när hon sov och han drog hastigt bort sin jacka så hennes huvud slog i armstödet. Alltså, jag fattar inte hur okänslig och gruvlig man kan vara som människa. Jag menar det är ju barn vi pratar om. Jag fattar att det inte är roligt att resa med barn men vad ska man göra. Och de var ganska duktiga ändå, speciellt Lilja. 

Sofia kunde tyvärr inte få ro och sova så hon partade i timmar. Det var inte lätt att ha koll på henne, samtidigt som Lilja ville ha saker, väskan skulle upp och ned jag vet inte hur många gånger, blöjor skulle bytas, jag fick gå på toaletten med Sofia sittandes på mig. Vart fanns alla snälla medresenärer som jag hört så många har träffat på som kan hjälpa en lite när det behövs? 

Jag sov inte en blund på hela resan. När vi kom till Paris så skulle vi byta plan. Jag har aldrig varit med om värre. Fick springa som ett jehu med min stora bag, med tjock jacka på, hållandes Sofia i en arm. Vi hade inte långt mellan bytena och var nära att missa planet. Jag svettades som bara den och så skulle vi in igenom säkerhetskontrollen igen. Jag frågade en människa om man kunde få någon hjälp att ta sig igenom flygplatsen och hon skrattade bara och sa absolut inte! Jag frågade om det fanns en vagn som jag kunde köra Sofia och packning genom i  men det fanns inte heller. Då kände jag mig på bristningsgränsen och började gråta. Men fann mig själv ganska snart inför barnen. Vi fick springa gatlopp genom hela flygplatsen. Stackars Lilja orkade knappt och började gråta. Vi fick åka buss och springa ännu mer. Inte en människa flyttade sig på bussen för mig, förrens ett bra tag. Bara en snäll man med barn i sele flyttade sig till slut så jag fick satt Lilja på sätet och Sofia fick stå bredvid henne. 

Jag har ärligt talat inte varit med på maken om hur ohjälpsamma människor var. Jag kände mig ärligt talat chockad. 

Det tog ända fram till flyget till Gbg som någon erbjöd sig att hjälpa mig. En svensk vände sig om i kön till planet och frågade om han kunde hjälpa mig med min väska. Jag började nästan gråta igen och tackade honom något oerhört och sa att han var den förste som hjälpt mig under hela resan. 

Till slut kom vi dock hem och min bror Tobias mötte oss på flygplatsen. Tyvärr så kom inte vår barnvagn så det tog ett bra tag på Landvetter där vi fick skriva rapporter osv. 

Men vi det tillfället gjorde det ingenting. Det var bara så oerhört skönt att vara hemma. 

Och på vilket kärt återseende det blev. Det var så himla roligt att träffa min bror, mamma och pappa. Mamma hade ordnat iordning vårt rum jättefint och tjejerna hade fått varsin jättehink med godis, det fanns målarböcker och kritor, alla mina gamla barbies och my little ponys och alla mina Disney filmer var allt placerat i rummet :). Tjejerna kom sig tillrätta på en gång. Och Lilja sa att hon aldrig ville åka hem igen haha. 

Mot alla odds så sov vi helt underbart gott. Alla tre i samma säng i åtta timmar. Det trodde jag aldrig men det var tur att nåt gick vägen igår.

Nu njuter vi i Svedala för fulla muggar. 

Slutet gott allting gott. Hörs sen. Kram

Stress? Nej då!!!

Ja, här har man sprungit runt som en höna med avhackat huvud hela eftermiddagen tills inpå kvällen och fixat med allt inför resan. HERREGUD! Vad mycket som ska med och vad mycket man måste tänka på när man reser med barn. 

Jag fick kasta mig ut här på kvällen och springa en massa sista ärenden. Bland annat köpa massa snacks för de små liven som de kan ha på planet. 

Jag fick en massa tips på hur man reser med barn under den senaste veckan. En del (de flesta) säger att det kommer gå jättebra, medans några andra (väldigt få) säger att det kommer bli ett rent helvete. Så vi får väl se vilken kategori vi hamnar i. Hoppas till GUD att vi kommer sitta bredvid trevliga medresenärer som har medömkan med en ensamresande mamma med TVÅ barn.

Jag har packat en jättestrandväska (ful som stryk) där jag har en massa blöjor och wipes, två byten var (man vet ju aldrig, även med Lilja), mössor och vantar för när vi landar i Sverige, som tydligen ska vara kallare än någonsin, en massa snacks, två sippy cups, en liten necessär med alvedon (för mig), alvedon för barnen och plåster för min tummnagel som hänger kvar i en tråd (klämde tummen i en klätterställning för barn så nageln ramlade av, eller den hänger kvar in i det sista verkar det som), och sist men inte minst en massa roliga aktiviteter för de på planet som jag inhandlat från Michael's. En massa pyssel. Lilja har även sin egen lilla ryggsäck med pyssel och snacks som jag har lagt i som en liten överraskning. 

Nu är väskorna packade (men jag har inte vägt min ännu, tror det ska gå bra), jag har precis duschat och jag känner mig ganska ok inför imorgon.

Vi ska åka hemifrån vid klockan 10 imorgon och planet lyfter på eftermiddagen. Vi landar i Sverige på söndag. 

Jag hoppas att jag kan blogga en del hemifrån mina föräldrars men vi får se hur det går. Jag längtar tills att landa hemma och bara känna hur tiden stannar till. Så känner jag alltid när jag kommer till Sverige. Det känns som att livet går långsammare hemma, men det kan ju vara för att jag kommer hem på semester till mina två pensionerande föräldrar :). Hur som helst, så ser jag mycket fram emot lite lugn och ro. 

Kram på er så hörs vi i Sverige. Weeehooo!

Grattis Emilia 4 År

Dagen efter James födelsedagsfirande skulle vi på kalas till Emila som fyllde 4 år. Det är en av Liljas kompisar från Svenska Skolan. Kalaset började redan kl 10 så vi fick åka hemifrån kl 8.30 för att hinna. Det var nästan i LA. Uhhh säger jag bara. Jag mådde inte prima. Men det var verkligen värt det. Lilja och Sofia hade så roligt

Kalaset var i en lokal där Emilia tar gymnastiklektioner så alla barnen fick en gymnastiklektion. Vilken hit! Detta tror jag Lilja hade tyckt om att göra. Ahhh men men kan ju inte göra allt eller hur!?

Alla väntar med spänning på vad som komma skall :).

Liljas tur...

...att kasta ned kudden!

Sofia går inte av för hackor. Hon var jätteduktig!

Koncentrationen är hög.

Väntar på att madrassen ska blåsas upp.

Så roligt man kan ha det.

Dags för pizza och sedan tårta.

Grattis Emilia!!! <3

Sleepover

Hej. Vi har en sleepover här idag med Liljas bästis, Skyla. Vi har haft en jättemysig kväll med maskerad, mycket lek, varm choklad och film. 

Nu sitter jag här och hör hur de fortfarande leker där inne i Liljas rum. Sofia är totalt utslagen trots leken. De gick och lade sig närmare 21.30 så den lille sover som en stock, men det kan man som sagt inte säga om de äldre. Det blir väl snart dags att gå in och säga till de snart hihi. Men det är väl det här sleepovers handlar om eller hur? Bus och lek. 

Idag har jag bockat av en massa inför resan till Sverige. Jag har fått ordning på våra SkyMiles, i och med att vi flyger med Delta, likaså British Airways är omhändertaget inför Londonresan. Jag har alltid varit så himla dålig med att spara miles och har säkert missat en hel del gratisflygning under åren. Men det ska det bli ändring på.

Nu har jag också klickat hem en massa presenter till nära och kära i Sverige :).

Nä nu får jag nog gå in och ta mig ett snack med de här damerna haha. 

Vilka prinsessor!

Uncle Benny intallerar prinsesstältet!

Bus, Bus, Bus.

Söta Skyla <3. 

Finding Nemo Time!

Tre små grisar <3.

Att Flyga Med Bebisar i Knät

Jag låg igår in på småtimmarna och tänkte, tittade på youtube videos och googlade om "Att Flyga Med Bebisar i Knät" samt "Hur man Bäst Överlever en Krasch." 

Haha, makabert kanske.

Som ni säkert vet så får man ju flyga med en bebis som är under 2 år gammal i knät. Om man flyger regionalt så kostar det ingenting att ha de i knät på de flesta flygbolag men flyger man internationellt  så kostar det runt 10% av en vuxenbiljett vilket är ju en droppe i havet i jämförelse med vad en biljett kostar. Därför väljer ju många att flyga med sin bebis i knät. Men hur säkert är nu det?

Efter att ha googlat ett tag om detta så verkar ämnet vara väldigt kontroversiellt. Enligt alla artiklar jag läste så är det ju absolut säkrast för barnet och alla ombord att man betalar för ett säte för barnet och spänner fast det i en barnstol. OM något nu skulle hända. Vilket är otroligt osannolikt men så klart inte omöjligt. Att flyga är det mest säkra sätt att ta sig fram på. Det är större odds att vi skulle omkomma på väg till flygplatsen.

Men om nu något skulle hända så är det näst intill omöjligt för en vuxen att hålla fast sitt barn i knät vid en krasch. Och om man nu skulle lyckas så kan barnet förvandlas till en airbag för den vuxne och man kan krossa sitt barn. Barnet kan också flyga i luften och skadas på det viset. 

Vi kommer åka Delta Airlines (Operated by Air France) och jag läste på deras hemsida att de har ett extra bälte för bebisar som sitter i knät. Det kommer jag ihåg att vi hade med Lilja också när vi flög. Men vid en krasch så verkar det som att det skulle vara nästan lika gruvligt som om man bara höll sitt barn. 

Jag har aldrig varit rädd för att flyga men nu sedan jag fick barn har jag blivit paranoid om så mycket. Gud alltså! Och efter att ha läst allt detta på internet så känner jag mig som en hemsk morsa som ska låta Sofia flyga på mitt knä. 

Har ni flugit med eran bebis i knät. I så fall vad tycker ni om det?

Detta kanske är det säkraste sättet att flyga?

Svedala HERE WE COME!

Yipppeeee vi har bokat biljetter till Sverige idag och vi åker redan om tre veckor!!! WEEEEEEEE! Det blir bara jag och flickorna som kommer åka då Eric inte kan ta ledigt. Jag är ju lite nervös alltså att flyga själv med de. Jag oroar mig inte för Lilja men jag kan ju inte säga detsamma om Sofia. Hon är ju i den åldern då hon inte vill sitta still. Jag kommer antagligen få bli en av de föräldrar jag har sett så många gånger på flygen som går upp och ned längs planet med barnet. Jag hoppas på att hon kommer sova en del. Aja, jag ska leta efter restips med barn online och tipsa er sedan om det bästa jag ser. 

Nu är det en massa grejer som går runt i huvudet på mig. Jag har en massa saker att ordna med innan jag åker. Jag undrar om jag kanske borde köpa reseförsäkring om någon skulle bli sjuk eller något skulle hända när vi är i Sverige? Gud, vilken väljer man? Sedan vill jag gå till tandläkaren när jag kommer hem. Kommer det kosta skjorta nu när jag inte längre är skriven i Sverige? Jag funderar också på att fixa svenskt pass för bägge barnen när jag är hemma. Sedan så vill man ju få till att träffa vänner osv. 

Hur som helst jag är sååå taggad och glad att vi snart åker. 

Adventskalender & Pepparkakshus

Jag börjar känna att vi kanske kör för hårt framåt med julen här hemma. Snart har vi väl inget julpyssel kvar att göra? Nej, det kommer inte hända. Det tar ju aldrig slut liksom. Det är oändligt vad man kan sysselsätta sig med. Tack vare pinterest ;). 

Vi har haft en jättesoft dag här hemma idag. Även om barnen har varit ganska rastlösa så tror jag det är bra att vi är hemma i lugn och ro ibland och inte bara stressar runt. De får vänja sig helt enkelt. Plus de mår inte hundra heller.

Trots att det har varit svårt att få någonting gjort... överhuvudtaget... så har jag nog fått mer gjort än om vi hade varit iväg på något. 

När Sofia sov idag så passade jag och Lilja på att pyssla ihop vår lilla adventskalender som jag hade handlat på Michael's. I och med att vi har ett ganska litet ställe så vill jag inte "clutter" ned huset med för mycket grejer så jag såg en kalender som på Starbucks förra året som var små burkar med magneter som man sätter på kylskåpet. Super tänkte jag! Då är den ju ur vägen. Men den kostade också $50. Alldeles för mycket att spendera på en kalender tycker jag så jag bestämde mig för att göra en själv, som i och för sig blev väl relativt dyr den med i slutändan haha. Michael's hade små burkar för kylskåpet som vi köpte, glitterpapper och datum från 1-25 (jag vet, 25:e känns lite konstigt men men så är det ju här i staterna, här firas ju julen den 25:e) fick också följa med hem. Det var verkligen superlätt och blev ganska gulligt. 

Nu måste jag bara inhandla innehållet!!! Det kommer bli saker som spännen, hårsnoddar, godis osv. 

Jag måste säga att detta året känns som det helt klart roligaste året hittills när det gäller juletider. Lilja är så pass stor att hon vill vara med och pyssla och har koll på saker och ting och Sofia är med på ett hörn hon med haha. Hon har liksom fått växa upp snabbare än vad Lilja gjorde då hon är den minsta och vill hänga med i svängarna. Hon känns gammal för sin ringa ålder på 19 månader haha! Idag fyller faktiskt Sofia 19 månader. Hurra!

När Eric kom hem så byggde vi ihop vårt pepparkakshus som i princip redan var byggt haha. Enklast så! Men vi dekorerade det och satte på skorsten, dörr osv. 

Här är det färdiga resultatet :)!

Playdate

Idag har jag känt mig tillbaks till normalt igen. Igår kväll sa Eric till mig och ta mitt pick och pack och gå in i sovrummet. Jag fick ta ledigt för kvällen :). 

Så jag tog ett väääääldigt långt bad på säkert över en timma. Jag såg ut som ett russin efteråt. Sedan hoppade jag ned i sängen säkert redan vid klockan 20 och somnade säkert redan vid klockan 22 eller så. Sköööönt!!!

Imorse blev det gymmet och en playdate.

En jättetrevlig playdate med Mami och hennes barn. Det var ett tag sedan vi sågs så det var väldigt roligt. Lilja och Nell leker så himla bra ihop också. William (20 månader gammal) och Sofia (snart 19 månader gammal) har blivit mycket mera självständiga och springer runt och gör deras grej. Det blir enklare och enklare på lekplatsen för oss mammor märker man. Inte helt fel att någonting faktiskt blir enklare :). 

Nu har jag kotletter i crockpoten och det luktar så gott i hela huset. Detta receptet ska tydligen vara väldigt gott och köttet ska bli hur mört som helst. Spännande! Det blir säkert ett recept som jag får lägga upp här. 

Nu längtar vi efter att pappan i huset ska komma hem! 

Ha en mysig kväll!

Cheeeeeeese!!!

Dessa två sötisar!

Hela gänget! <3

Sofia 18 Månader

Glad fredag allihopa! Vi har precis kommit hem från gymmet och baletten. Nu har vi lite tid innan det är dags att åka till Svenska Skolan. Skönt! Vi åt lunch med kusinerna på Chick fil a. Gud vad gott det är by the way. Sofia som ALDRIG kan sitta still, hålla sig lugn, och storskriker varenda gång som vi ens närmar oss en restaurang satt i sin stol, "ganska" tyst och åt sin mat. 

Jag menar detta har ALDRIG hänt. Jag ska ringa Eric snart och berätta för detta är stora nyheter. Vi har tagit Sofia på restaurang kanske 20 gånger totalt (under hennes 18-månaders liv) och varenda gång så har det varit TOTAL katastrof med skrik och hysteri, mat som kastas, jag och Eric som måste skövla vår mat in i käften och sedan turas om att gå utanför restaurangen med Sofia för att undvika att bli mördade av någon annan restaurangkund. Om blickar kunde mörda menar jag.... då hade vi legat i jorden för längesedan.

Jag menar inte värt pengarna eller hur?! Men idag så var det något helt annat. Sedan så vet jag så klart att det kanske inte är jättevanligt att en bebis på ett år kan sitta still vidare länge (även om jag har bevittnat många som gör det), men så som det har varit för oss slår allting. Så ska det inte behöva vara tycker man. 

Sofia fyllde 18 månader den 30:e oktober och den här månaden har hittills varit den bästa månaden vi har haft med henne. Hon har lugnat ned sig något så markant och vi kan nu njuta av henne på ett helt annat sätt. Det är inte det här extrema humöret längre med skriket som aldrig tog slut. Jag tror det har mycket med att göra att hon är mycket mera självständig nu. Hon kan kommunicera mycket mera. 

Den senaste månaden så har orden bara sprudlat ur henne.  

Nattrutinerna går så mycket bättre och likaså tuppluren på dagen. Det är faktiskt helt otroligt vilken förändring det har blivit. Jag och Eric var redo att söka upp hjälp för vi visste inte längre vad vi skulle ta oss till. Jag kommer ihåg att Sofias Doktor sa till mig, när vi var där för en rutinkontroll, att hon var helt säker på att om en sisådär 3-6 månader så skulle allt ändra sig för oss... jag trodde inte på henne en sekund... men det skulle jag tydligen gjort. Jag är nästan liten rädd för att tro på att det kommer hålla i sig men jag ska försöka att inte tänka så utan bara njuta av hur det är nu. 

Jag har absolut ingenting dåligt att rapportera utan allt är som ur en sagobok. Eller kanske inte riktigt så hehe. 

Många människor, verkar tycka att det är tabu att skriva eller prata om jobbiga tider man går igenom med barn eller att mammalivet kanske inte alltid är som en dans på rosor. Och ärligt talat, det vet vi ju alla som är mammor att det inte är haha.

Jag tycker inte att det är tabu överhuvudtaget utan hälsosamt att diskutera jobbiga tider i ens liv generellt sett, så att man förstår att man inte är ensam om att känna på vissa vis, eller att man inte får känna på vissa vis. Om det är någon stund i ens liv som det är viktigt att man är ärlig mot sig själv och mot sina "genuina" vänner så är det ju i svåra stunder i sitt liv, och då man behöver det stödet. Eller hur?!

Liten sitter och läser i sitt tält <3

"I'm no BUSE!"

Det kyliga vädret fortsätter vara relativt kyligt. På morgonen är det till och med lite bitande. Jag menar jag kan gå utanför dörren i ett litet nattlinne utan att frysa men det är som ett typ "nyp" av kyla i alla fall haha. 

Jag har handlat en massa vinterskor till Lilja det sista men har handlat allt i FEL storlek :(. Det är ju fan alltså och ha spenderat en massa pengar i onödan. Hon har klagat på att skorna eller bootsen gör ont men jag tänkte att hon bara behöver gå in skorna (för när jag klämde på tån så verkade de ok) men igår så gick jag och mätte fötterna på bägge barnen och jag har användt för små skor till båda två. De små fröna växer verkligen så att det knakar. 

Så idag bestämde jag mig för att åka ned till Ventura mall för att försöka byta skorna. Jag lyckades byta alla förutom två par (trots att de var använda lite grann). Det är en grej som är bra med USA. Man kan i princip lämna tillbaka vadsom :). Jag tänkte att jag ska ge de två paren ett försök till i affären här i Santa Barbara innan jag ger mig.

Ikväll blir det bio med Susanne. Ska bli så mysigt att komma ut och sitta i lugn och ro, även om det är för bara ett par timmar :). Det räcker för att laddas upp igen. 

Kolla in videon nedan. Jag kan ju inte säga annat än att jag tycker det är lite kul att reta barnen ibland. Fråga min lillebror haha. Han är väl förstörd av allt jävlande :). Eller vad säger du Tobajas hehe? Här hör ni också Liljas Svengelska. Det kan inte vara lätta att lära sig två språk samtidigt. 

Natten

Go'morron!!! Natten gick bättre än den gjorde natten innan. Hur trött jag än var igår så kunde jag inte somna förrens närmare midnatt. Jag låg och tänkte på att jag måste sova och så klart kunde jag inte sova då. 

Planen var att Eric skulle ta hand om Sofia inatt och jag skulle sova. Hon vakande vid 1:30 på morgonen och kunde inte somna om så Eric fick lugna henne. Jag gick och lade mig inne hos mina svärföräldrars vardagsrum när hon vaknade mitt i natten (vi bor som i ett duplex) och sov därefter fram tills 6:30 då Eric skulle åka till jobbet. Han sa att Sofia hade vaknat vid 6:00 vilket vi ju inte kan klaga på. 

Så lite bättre gick det i alla fall. Hoppas det går lika bra inatt. 

Jag ska försöka bli bättre på att hålla mer på våra rutiner med mat, snacks och naptimes. Jag är ganska bra på det men kan nog bli bättre. Jag undrar om det kan hjälpa vår situation?

Nu ska vi snart iväg för Bamseklubbens barnträff :). 

Trööööött

Fy fasen säger jag bara. Sofia har vaknat jättetidigt flera dagar i rad nu. Men idag var det rekord när hon vaknade vid 03.00 på morgonen och inte somnade om. 

Igår vaknade hon vid 5 (vilket har hållit i sig ett bra tag nu) och Eric tog ut henne till vardagsrummet. Men idag klockan 03.00!!! Alltså NEJ! Detta går inte. Jag har inte fungerat som människa på hela dagen. 

Det är otroligt hur man kan leva på otroligt lite sömn bebisarnas första år men därefter börjar de ju sova lite bättre och då vänjer man sig vid lite mera sömn, så detta känns som tortyr. Har känt mig yr, svimfärdig och illamående idag. 

Imorse gick jag in till henne och försökte lugna ned henne men hon vägrade ligga kvar i sin säng. Så jag lade mig med henne i Liljas säng (Lilja sov hos oss inatt) och hon låg på mig men somnade inte om. När jag sedan såg att klockan var 05.40 så fick jag panik då jag visste att Eric skulle gå upp och snart åka till jobbet... alltså ingen mer sömn för mig. Jag kastade mig in till vår säng och bad honom att ta henne så jag kunde sova kanske i 30 min. Men det gick ju inte för det blev ju psykiskt istället och jag låg bara och tänkte på hur hemsk dagen kommer bli.

Jag har googlat en himla massa om detta och det kan ju vara en miljon olika grejer (så klart). Det kan vara en "18-månaders sleep regression" som går över av sig självt eller så får vi kanske starta en sömndagbok och se om hon sover för mycket på dagen eller om vi ska lägga henne lite senare istället etc. etc. etc. 

Ahhhh vilken dag! Skulle också köra Erics föräldrar till tågstationen imorse vid kl 08.00 så efter det passade vi på att åka till lekparken då vi ändå var uppe och så åkte vi ett par ärenden. Nu försökte jag sova lite när Sofia sov middag medans Lilja tittade på en film men Lilja sitter inte still en minut vid filmtittande så det var inte lätt att sova. Helt plötsligt stormar det in en man också som bankar hysteriskt på dörren. De frågade om min svärfars bilar som de var intresserade att köpa. Telefonen har gått varm också :(:(:( tills jag äntligen satte den på vibrering. 

Tanken är att vi ska skära pumpor idag. Jag kommer väl skära mig själv i så fall så trött är jag.

Busungarna idag i parken! Vädret har varit en aning kyligare på det senaste. Det välkomnas med öppna armar!

Den är häääääär!

Nu har den kommit. White noise maskinen. Vi är alla så spända på hur den kommer fungera och om barnen kommer sova längre. Som det är nu vaknar de båda två runt 5 varje morgon. Det vill vi ju inte :).

Hoppas... hoppas. Den som lever får se!

Vi testar "Ocean" ikväll och ser hur det fungerar. 

Eric på väg till Vegas medans jag är nervös inför helgen

Jag fortsatte att må bättre igår tack och lov men efter en massa bakslag är man ändå orolig att det ska komma ännu ett. Jag sa till Eric att det var ok att han åkte till Vegas så nu sitter jag och Sofia här ute i soffan på morgonkvisten medans Lilja fortfarande sussar. Jag måste säga att jag är ganska nervös över hur helgen ska gå men även idag vaknade jag utan huvudvärk och feber så vi får hoppas att det håller i sig nu. 

Självklart ska det vara en massa grejer som sker nu när man inte mår bra. Idag ska Lilja på baletten och som tur är kommer Laurie ta Lilja dit och ha henne även en stund under dagen. 

Men det ska också vara en fotografering på baletten idag :(. Och jag vill ju så gärna vara där för det men det bästa är att jag är hemma och vilar, jag vet det. Tänker inte köra igång för hårt och fort denna gången.

Sedan är det ju som alltid Svenska Skolan på fredagar som vi nu för tredje gången får hoppa över. Idag är det även min tur att ta med frukt, men men... Next time!

Ikväll kommer Big Chick och ska sova över. Tanken var att hon skulle komma denna helgen då Eric är i Vegas och vi skulle umgås och ha en mysig sleep over... nu är det mer tur hon kommer så att jag kan få lite hjälp. YES, jag tänker tacka och ta emot all hjälp nu!

Imorgon är det även kusin Violets födelsedagsfest men det är möjligt att jag får be Erics pappa ta Lilja dit beroende på hur jag mår. 

Sedan ska vi träffa Susanne, Skyla och Sienna för söndagsbrunch. Får hoppas att vi kan göra det... Tiden får utvisa allt...

Det är i alla fall fredag idag!

Nu måste jag kolla så Lilja har en ren fin balettutstyrsel för fotograferingen...

Den här lille busar runt för fullt från tidig morgon!

White Noise Machine

Igår beställde jag en "White Noise Machine" från Amazon. Jag har inte velat göra det för att jag har dels:

1. varit rädd för att det kan vara skadligt för barnen med sådant ljud en längre period. 

2. och dels för att jag inte vill att det ska bli som något som de måste ha och som kan vara svårt att vänja av de vid. (Vi hade problem med att vänja av Lilja vid flaskor så jag vill absolut inte skapa något liknande problem nu. Flaskorna kan jag berätta om i ett annat inlägg).

Min svägerska har användt en sådan maskin för alla hennes barn och det verkar fungera bra för de. Det var hon som tipsade mig om de. Men som sagt jag har inte velat beställa någon tills nu...

Den senaste tiden har varit ett H%&*$#@ rent ut sagt att få barnen att sova genom natten. Flickorna delar rum och rummet ligger mellan vårt sovrum och badrum, kök och ett annat badrum. Så varje morgon nu i säkert en månad så har vi börjat våra dagar här hemma vid 5 redan. Inte roligt! De vaknar så fort Eric trippar ned längs korridoren till köket för kaffe på morgonen och oftast väcker den ena den andre. Jag vet att de båda kan och behöver sova längre än till 5 så jag vet att dagen inte behöver börja då. Jag hoppas också att maskinen kan hjälpa oss när Sofia sover middag på dagarna. Nu får vi hålla oss ute i köket och trippa på tårna för om hon hör minsta lilla ljud så vaknar hon. 

Nu har jag forskat och läst en massa om detta på internet och har kommit fram till att de inte ska vara varken skadliga för barnen (så länge man inte har på de för högt) och det ska inte vara speciellt svårt att vänja av de vid maskinen när det är dags.

Så nu håller vi tummarna att detta kommer hjälpa oss alla att sova bättre. Maskinen kommer på måndag. LÄNGTAR!

Har ni någon erfarenhet av sådana här maskiner och några bra tips kanske?

Fy Farao Vilka Dagar

Efter mitt sista inlägg så insjuknade jag igen. Sååå jäkla tradigt alltså. Jag antar att jag startade upp min vanliga rutin alltför snabbt och fick bakslag. Efter träffen i tisdags så åkte jag till affären där jag höll på att svimma. Ljudet blev jättehögt, jag kunde bara se tunnelseende och mådde illa. Jag fick skynda mig därifrån illa kvickt. 

När jag kom hem så förvärrades allt snabbt igen och jag frossades och svettades om vartannat. Huvudvärken och febern kom tillbaka. Så igår åkte Eric till jobbet men kom tack och lov hem igen så han kunde ta hand om barnen och mig. Det är så extremt stressande när man blir sjuk alltså. Dels för att Eric inte får betalt när han är hemma (i och med att han är egen företagare) och han är den som är ledaren på sitt jobb så det är ytterst svårt för honom att vara hemma. Men alltså vad fasen gör man när det krisar. Och dels för att man inte har sin familj här som kan hjälpa en. Jag vet att jag inte är den enda som bor långt ifrån sina föräldrar men för er som bor nära de och har småbarn vilken otrolig lättnad det måste vara då man kan bara ringa ett samtal och få hjälp!? Vi svenskar (eller jag som svensk i alla fall) har alltid svårt att fråga folk om hjälp. Tack och lov så har man vänner som kan ställa upp i vått och torrt. 

Idag så åkte Eric till jobbet imorse. Guuuuud vad svårt det var att ta sig upp. Kändes som att jag kunde ha sovit hela dagen. Vaknade upp utan både huvudvärk och feber idag i alla fall. Vilket är ett plus. Nu är Ben här tack och lov och hjälper mig med barnen ett par timmar så jag kan ligga i sängen och bara vara. Jag tror att jag ska beställa en tid hos doktorn och kolla upp vad detta kan vara/ha varit för jag har konstiga elektriska pulsvågor som går genom huvudet kanske ett tiotal gånger per dag. Det känns som att någon sticker dig bak i huvudet med baksidan på en sådan där kam som man kan dela upp håret med. Det gör jätteont och du stannar upp för sekunden, men det varar bara ett par sekunder sedan är det över. Det är lite konstigt tycker jag. 

Nu är det så himla mycket som sker också som vi får se hur det blir med helt enkelt. Jag tänker inte starta för tidigt och göra saker som jag inte orkar med. Men en sak är att Eric ska åka till Las Vegas för ett Bachelor Party för en av hans vänner. De åker imorgon bitti så jag måste ge honom besked idag om han kan åka eller ej. Idag måste han nämligen handla en massa grejer inför resan och packa osv. Jag sa till honom att jag får ge honom besked när han kommer hem från jobbet idag. Sedan har vi massa roligt planerat inför helgen men men vi får ta en sak i sänder. 

Hoppas ni alla har en bättre dag än jag har i alla fall.