Grattis Tobajas!!!!

Ville bara uppmärksamma min kära, underbara, roliga, snygga, härliga, fina bror på sin födelsedag. Önskar dig en superdag Bajas. Tusentals kramar från mig, Eric och Lilja!!!

C-vitamin och Lysin

Som att det inte ska vara nog med att man fick vinterkräksjukan som slog slag på en i en hel vecka så ska man nu gått och blivit förkyld. I och för sig så var det väl en tidsfråga för att alla......precis ALLA verkar vara sjuka.

Halsen gör ont, jag snuvar, nyser och känner mig allmänt hängig. Vad gör man då? Jo man testar något tips man har fått från någon som vet hur man stoppar en förkylning innan den går för långt.

När jag var hos doktorn med Smurfis häromdagen (herregud det låter som att jag går till doktorn var och varannan dag och ni tror väl att jag är en hypokondriker) så frågade jag barnläkaren hur de som jobbar på ett sådant ställe kan undvika att bli sjuka. Då berättade hon att när hon börjar känna sig lite dålig och att en förkylning är på gång så tar hon och börjar äta en massa C-vitamin och något som kallas Lysin. Folk använder det till att motverka blåsor på munnen osv men är också tydligen ett väldigt bra tillskott som ska hjälpa boosta immunförsvaret.

Det ska jag testa nu och se om det hjälper. Så nu tar jag lysin och knaprar C-vitamin för fulla livet här hemma.

Här är annars några ytterligare tips på hur man blir av med en förkylning snabbare som jag hittade på internet.

1. Drick mycket vätska som vatten och juice
2. Gurgla med saltvatten
3. Använd nässpray för att hålla luftvägarna rena
4. Ta Alvedon eller dyligt för att minska symptomen
5. Ät honung -en eller två teskedar
6. Vila
7. Träna lugnt om du orkar -det kan bättre på immunförsvaret
8. Ät hälsosamt -mycket protein och antioxidanter


Nu ska jag gå och gurgla med saltvatten, äta lite honung, ta Alvedon, dricka en massa och gå och vila.

Har ni några fler tips?

Amerikanska Smörgåsar vs Svenska

Kom att tänka på hur stor skillnad det är på amerikanska smörgåsar vs svenska idag när min arbetskompis kom in med en jättemacka på sin lunch. Det är inte klokt hur stora de är med en massa pålägg mellan. Här i USA kör de alltid dubbelmackor med som sagt supermycket pålägg medans hemma äter vi vad de kallar här en "open faced sandwich."

Jag kommer ihåg när Eric kom och hälsade på mig första gången i Sverige och han bad om en macka. Jag kom tillbaka med tre mackor med smör och en skiva skinka på var macka. Så som vi gör i Sverige! Han bara....."Ehhhh vad är det här"??? Jag bara "det är tre skinkmackor." Han tittade lite på de och sedan åt han de i alla fall. Jag frågade vad som var fel och han berättade att oftast är han van vid lite mer pålägg på varje macka...... Inte så lite heller!!!!! Mammas skinka försvann på ett nafs.

Sedan dess har jag lärt mig att göra mackorna som han gillar de, med berg av pålägg.

Hmmmm svensk smörgås?

Amerikansk smörgås?

15 Minuter och ABSOLUT inte Längre

Har varit hos doktorn idag för ett antal olika hälsoproblem. Lika bra att dra allt på en gång när man ändå är där, eller hur.

Jag har under en längre tid haft problem med min sköldkörtel så jag är tvungen att gå och ta tester för att se vart värdena ligger (får berätta mer om det i ett annat inlägg), sedan så gjorde jag något med ryggen igår som drog den ur balans som aldrig förr och jag kunde knappt röra mig. Eric fick dra mig ur sängen imorse. Herregud har aldrig haft problem med ryggen förr. Jag kände mig lastgammal. Och sist men inte minst så hade jag ett födelsemärke som sitter på inget annan ställe än - ljumsken och som har varit lite konstigt den senaste tiden.

Den doktorn som jag går till har jag gått till nästan sedan jag kom hit för Erics familj har gått till honom, Så han är väl litegrann som en familjevän på sätt och vis. Därför känns det lite konstigt när man ska ta upp saker som kan vara lite pinsamma. I andra fall så tycker jag aldrig sådant är pinsamt för de är ju doktorer och har väl sett allt.

Den här doktorn är också otroligt snabb av sig. In och ut liksom - skynda skynda till nästa patient. 15 minuters regeln håller den här mannen på stenhårt. Skulle snarare vilja kalla det 5-minuters regeln i hans fall. Så i och med att han är så snabb av sig plus hans energi är ganska nervös och stressad så jag blir också det och liksom får kasta ur mig allt jag har att ta upp med honom.

Men vi kan varandra vid det här laget så det fungerar. Medans han pratar om den första grejen och knappar in på datorn så säger han "shoot" så att jag börjar prata om nästa grej och innan han vet ordet av så står jag där utan byxor för jag vill ju inte glömma att berätta om födelsemärket eller att han redan skulle hunnit springa därifrån. Oj!!! Tänker ni. Den där Linda verkar ju helkonstig. Men om ni kände doktorn lika väl som jag så hade ni också stått där med byxorna nerdragna. Han blev helt skräckslagen först men lugnade ned sig och kunde kolla upp den. Så typiskt att den ska sitta på ett sånt ställe liksom. Men men det var ingen fara i alla fall.

Känns som att man håller på att förfalla redan med alla dessa grejer som försiggår. Är man inte äldre än man gör sig så är jag nog närmare 80!

Första Gungningen

Idag efter jobbet tog jag Lilja till parken och visade henne alla änder och sköldpaddor som finns där. Hon var helt förstummad. Det var så mycket nya saker att titta på. Sedan gick vi tvärs över gatan till en liten lekpark där vi för första gången idag testade på att gunga. Det var verkligen en hit kan jag tala om. Frågan är om vi får åka dit väldigt mycket mer än vi egentligen vill när liten kan börja prata och berätta vad hon vill göra själv. Misstänker nog nästan det :).

Grattis Mammi :)

Grattis fina mamma på din stora dag. Ja må hon leva, ja må hon leva!!!! Hip, hip hurra!!! Önskar att jag kunde varit där och firat med dig men hoppas du hade en superdag och blev riktigt uppvaktad! Puss och Kram

Rolig Helg

Har haft en superkul helg med min kompis Angelica. Hon åkte upp från LA i lördags och åkte hem söndag eftermiddag. Vi tog verkligen vara på dagen och Santa Barbara. Vi hade tur med vädret. De sa att det fanns chans till regn men det blev sol istället - inte helt fel. Det blev lite disigt senare på eftermiddagen men det gjorde inget. Vi gick och åt på gamla goa' Pascucci's, en italiensk restaurang som vi har gått till i alla år. Deras vitlöksbröd är så gott att man orkar knappt äta huvudrätten. Har ni någonsin vägarna förbi Santa Barbara så passa på att äta där.

Här sitter Smurfis och Angelica och skriver på notan på Pascucci's. 

Efter lunchen och två glas vin senare så strosade vi ner till stranden och tillbaka upp längs State Street igen. Skönt att smälta allt det där vitlöksbrödet.

Efter den obligatoriska fikan så passade vi på att se skräckfilmen "Mama" som jag tyckte var ganska läskig faktiskt för på ett ätt var den lite realistisk förutom Mama karaktären då haha.

Sedan så gick vi hem och drack mer vin (eller snarare jag, för Angelica hade bestämt sig för att ha en vit månad - absolut inte jag dock) och tjatade hela kvällen.

Angelica sov i Smurfis rum och hade vaknat på morgonen av att det satt någon i sin lilla säng som pratade och tittade mellan spjälorna för att se vem de var som låg i sängen. Därefter hade liten ställt sig upp och pratat, dansat och viskat till Angelica. Hon gör oftast så på morgonen att hon under en lång period sitter och viskar långa stunder. Viskningarna ökar sedan i tonläge till högre och högre och högre.

Inte helt fel att vakna upp till en sån här gosig bebis :)

Det var verkligen så mysigt att ha en hel tjejhelg tillsammans. Det måste vi ha snart igen! :)

Ska jag eller ska jag inte?

Imorgon har jag tid på hårsalongen för att sätta i extensions. För er som inte vet har jag haft de fram och tillbaka över många år nu. Ibland blir man så trött på att ha de i för man kan inte borsta igenom håret riktigt och de kladdar sig så då byter jag alltid till clip ins som man kan ta ur på kvällen när man går och lägger sig. Men samtidigt så är det jobbigt också att hålla på att klippa in och ur så man tröttnar och så sätter man i de permanenta igen. Som tur är så går jag till min asian hook-up här i stan som är otroligt mycket billigare än andra ställen. Annars hade jag inte haft råd.

Jag har ganska tunt hår normalt sett som inte verkar växa längre än till lite ovanför bh-bandet och jag trivs så mycket bättre i långt hår så vad gör man. Hade jag kunnat få långt hår så hade jag absolut skippat extensions. Tro mig det hade varit drömmen! Men jag har försökt med allt.

Jag använder rätt schampoo och balsam, lägger inpackning minst en gång i veckan. Använder olja som kokosnötsolja över natten flera ggr i veckan. Äter alla tänkbara vitaminer som B-vitamin, prenatals, fiskolja, biotin, E-vitamin osv som ska hjälpa håret att växa. Jag borstar håret på kvällen så att hårets naturliga oljor ska sprida sig till resten av håret, jag letar till och med upp klivna hårstrån och klipper av de så att de inte ska klyva sig uppåt och att håret bryts av.

Nu har jag användit clipinsen ett riktigt bra tag för jag ville försöka få mitt eget hår att växa. Jag tog till och med kort i slutet av juni för att ge det runt 6 månader och se om det hade växt. Jo det har det nog men inte så mycket som ett hår som kan växa sig långt hade gjort. Jag är dömd till ett liv med hårförlängning så länge som jag vill ha långt hår. Tyvärr! Men samtidigt så känns det så jäkligt att sätta in de om det nu skulle finns en ytte pytte möjlighet att mitt eget hår skulle kunna på något sätt växa långt. Men under alla år så har jag aldrig lyckats så det är nog ingen chans att det växer.

Vad tror ni? Jag menar jag har ju klippt mig ett par gånger mellan dessa bilder men ändå. Mycket  eller inget i princip ser det ju ut att ha växt. Jag har samma linne på mig i båda bilderna och håret är ju på samma ställe :(. Bilden till vänster togs i slutet på juni förra året och den till höger togs idag. Snygga pyjamas byxor förresten eller hur haha. 

9 Månaders Check-Up

Idag hade liten sin 9:e månaders koll en dryg månad senare. Vi missade nämligen den för att vi var i Sverige och sedan så blev vi sjuka på en gång när vi kom tillbaka till USA.

Allt var i alla fall jättebra. Lilja följer sin kurva proportionsenligt. Hon passerade även de flesta 12-månaders utvecklingsstadier. Alla utom att kunna mata sig själv. Det går inte så bra. Maten kastas bara runt :). Det får vi jobba på. Vid detta stadie ska vi introducera mer vanlig mat och mer språk stimulerande övningar.

Liljas percentiler är:

Vikt - 87% (Smurfis är en liten tjockis på 10kg:)
Längd - 72% (73.7cm)
Huvud omfång - 53% (44.5cm)

Automatlåda

Något som är mycket vanligare i USA än i Sverige är att man kör bilar med automatlådor. Det är nästan ovanligt med växellådor. De flesta vet heller inte hur man kör en bil med växellåda. I USA kan man till och med ta sitt körkort körandes en bil med automatlåda. Jag lärde Eric att köra bil med växellåda haha. Han skämdes ihjäl, men nu kör han som en NASCAR driver :).

Det är ju så klart väldigt bekvämt att köra automat då man helt enkelt bara använder fötterna och man har händerna fria, förutom att man borde ha de på ratten då :). Det som sades till mig var skälet till detta fenomen var att amerikanarna har så många stoppskyltar i städerna och i Europa kör man fler längre sträckor så man behöver inte växla lika mycket. Men herregud vi har väl en massa stoppskyltar och stoppljus i våra städer också eller!?

Min svenska kompis som bodde i USA innan jag kom hit sa till mig att förbereda mig på att alla människor äter frukost i sina bilar på vägen till jobbet i och med att det är så mycket trafik och långa köer (främst i storstäderna). Och det är ju faktiskt sant. Dagligen kör jag förbi någon som mumsar på sin frukost. Och när jag säger frukost så menar jag frukost. Man kan se folk som äter sin havregrynsgröt med sked. Det är ju inte jättevanligt tack och lov men jag har sett det. Vanligare är nog att man dricker sitt kaffe och kanske äter en muffins. Jag älskar att de flesta bilar här i USA har kopphållare dock.

På flipsidan så har jag kört en bil med växellåda samtidigt som att jag har druckit kaffe, rökt och pratat på telefon. Det här är ju verkligen inte att rekommendera men som tur är så var det ett antal år sedan som jag gjorde det. I det fallet så hade ju en automatlåda varit att föredra.

Textning och att prata i telefonen utan handset är nu förbjudet och har varit ett längre tag här i Kalifornien tack och lov. 

Artighetsskratt

Ja ni vet väl vad jag menar? Man skrattar litegrann åt någonting som man kanske nödvändigtvis inte tycker är så roligt. Man gör det för den sociala bitens skull kanske. Man kanske gör det för att det inte ska bli så pinsamt för personen som försökte skämta. Men alla gör det inte haha.

Jag såg det hända idag på avstånd och det blev så himla pinsamt för människan som försökte skämta i och med att det där artighetsskrattet aldrig kom. Det blev bara helt tyst. Och det var ett helt gäng som stod och tittade på tyst när skämtaren harklade sig urskuldande. Jag dog litegrann där jag satt. Så på grund av sådana här händelser så artighetsskrattar alltid jag. Jag kläcker kanske ur mig ett litet haha. Plus vi har väl alla varit där någon gång då tystnaden sprider sig som en mörk skugga. Det är inte roligt. Hemska tanke!

Borde man göra det eller helt enkelt bara skratta ärligt alla gånger åt sådant som man tycker är roligt? Vad tycker ni?

Härlig Dag

Idag turistade vi runt i Santa Barbara litegrann. Ibland tar man för givet vart man bor men sådana här dagar då kommer jag ihåg varför vi betalar den höga hyran i Santa Barbara. Solen sken och det var riktigt varmt ute. Vi åkte ut på piren och åt lite god mat. Lilja tyckte det var så roligt att titta på allt och alla. Allt är roligare när man har en Smurf som ser saker och ting för första gången i sitt liv :).

Tjejkväll

Igår hade vi tjejkväll hemma hos Jessica. Mycket välbehövligt. Hur man än vänder och vrider på det så kan inte männen mäta sig mot en riktig tjejkväll. Tjejer är helt klart roligare än killar haha. Vi hade i alla fall skitkul och efter mycket snack om snoppar, schockers, dance moves, kiss och graviditet, haksnoppar och många flaskor vin senare så känner jag mig mycket mer bildad inom området sex. Det var tydligen mycket jag inte hade en aning om haha.

Grattis Emlis!!!

Idag fyller min bästa vän Emelie år så ville uppmärksamma det här. Tusen kramar till dig och hoppas du hade en superdag. Det är du värd :) Det lät som att du blivit väldigt bortskämd i alla fall när jag pratade med dig på tel idag efter du lyssnade på min skönsång. Puuuussssss

Grattis James 33 år

I fredags så fyllde Erics systers man James hela 33 bast. Wow! Då är man vuxen. Vi alla träffades hemma hos Erics syster och åt middag och tårta, sjung och grattade honom. Grattis Jamers!!!

Oh my äntligen fredag

Vilken vecka det har varit. En sak som är säker är att den har flygit förbi. Jag hat haft så mycket att göra på jobbet sedan jag gick tillbaks i måndags. Nu äntligen sitter jag här på soffan med ett glas vin och bara njuter i min tysthet. Eric är borta över natten. Det är bara jag och min Smurf här. Smurfen sover och TVn är avstängd. Helt underbart.

Igår hade jag en mysig dag då jag mötte upp med min Big Chick. Vi hade ju en massa och ta igen eftersom vi inte setts sedan innan jul. En lunch räcker inte till. Knappt en heldag heller för den delen. Men det blev en lunch och en snabb recap om vad som försiggår i våra liv. När vi har lite tid på oss att prata ikapp oss om allt så blir vi helt hysteriska och försöker få ut allt så snabbt som möjligt och det låter väl säkert inte klokt för folk utanför som kanske skulle få för sig att lyssna in.

När jag sedan skulle hämta upp Lilja från dagmamman så kommer jag in och ser alla barnen inklusive liten Lilja uppradade i små stolar. De höll på att lyssna på musik. Det var urgulligt och jag var tvungen att ta ett kort.

Tyvärr är det lite suddigt. Men det fick gå väldigt fort med dessa tre. De har inget direkt tålamod om man säger så. Detta var det kortet som blev bäst. 

På kvällen så blev det en väl unnad happy hour. Ett bra avslut på en torsdag. Vi hade jättekul. Vi är så högljudda och pratar om allt mellan himmel och jord. Passande och kanske inte så passande. Men kul har vi i alla fall.

Jag Ljöööööööög

Det var FRUKTANSVÄRT att gå upp klockan 6 idag för att hinna till jobbet klockan 7. Mina nya tider började idag och jag trodde inte det skulle vara några som helst problem men det var gruvligt. Klockan ringde 5:45 och jag trodde inte att det var sant. Kändes som att jag hade grus i ögonen. Men jag kom upp klockan 6, drack kaffe, duschade, fick på mig paltorna och drog iväg. Smurfis sov fortfarande när jag åkte. Det var helt underbart att sluta klockan 16 dock. En positiv sak med dagen. Det var fortfarande ljust ute och jag kände det som att jag hade en evighet tills det var dags att krypa ner i sänghalmen.

Eric hade två uppgifter idag. Han skulle ta med sig kassen med kläder för Lilja som jag redan hade packat till vår dagmamma, och så skulle han ta med wipes (som jag inte kunde lägga i påsen för det prasslade alldeles för mycket imorse och liten skulle vaknat om jag hade rivit ut de). Otroligt nog så kom han ihåg wipsen och lade de i påsen men påsen glömde han sedan i bilen. Ja det är tur att de har oss eller hur.

Tillbaka till verkligheten

Japp, då var man tillbaka till verkligheten igen. Tillbaks till jobbet. Jag måste säga att det kändes jätteskönt att komma tillbaka till rutinen. Rutinen är tillbaks till klockan 7 till 16 och jag kan inte vara gladare. Det gör en sån otrolig skillnad att sluta jobbet klockan 16 istället för 17. Man känner att man har en massa tid efter jobbet. Att börja klockan sju är inte tidigt längre för mig som brukade vara död vid den tiden innan bebis. Men nu är man ju vaken ändå så det spelar liksom ingen roll.

Nu är det också tillbaka till att dela upp avsläppning och upphämtning av liten Smurf. Innan jul så var jag tvungen att både lämna av och hämta upp Smurfis för att Eric jobbade i Solvang som ligger runt 40 minuter norr om Santa Barbara. Men nu jobbar Eric i Montecito så vi kan dela ansvaret. Känns helt super.

Det var jätteroligt att se alla på jobbet och snacka om allt som hänt under den här tiden. 2013 kommer bli ett bra år.

Jag ska börja träna antingen på min lunch eller efter jobbet. Känns jättebra. Nu ska vi komma i form. Nu kör vi!

Grattis Pappa

Grattis finaste pappa på 69-års dagen. Hoppas du har dig en härlig födelsedag. Kram

Vi tog en massa skojbilder som pappa tyckte var så skoj så jag var tvungen att sätta in en. Kan ni  gissa vilken det är?

Teddybjörnen Fredriksson

Så fin!

Borta från jobbet en hel vecka

Inte klokt alltså. Jag missade en hel vecka från jobbet på grund av den här sjukdomen. Herregud, man blev ju helt lamslagen.

Idag var det första dagen som jag tog mig för någonting. Har bara legat i sängen eller på soffan innan dess. Känns alltid lika konstigt att börja röra på sig efter att man varit sängliggandes så lång tid. Jag bokade tid hos frissan förra lördagen tills idag så jag bestämde mig för att gå. Gud så segt det var att komma igång. För att inte tala om att det är konstigt att komma ut bland folk. Har varit som en eremit ett tag nu haha. Jag kände verkligen att jag inte var riktigt fit for fight ännu men bättre mår jag i alla fall.

Det värsta med att vara sjuk är att missa jobbet tycker jag plus att alltid känna sig som en bov. Känns alltid som att jag inte har rätt att vara sjuk eller att folk inte ska tro på att man är sjuk. Känns alltid lika jobbigt. Trots att jag var så sjuk at jag kunde bara vara sängliggandes så hade jag dåligt samvete hela veckan. Fy alltså.

Gjort slut med min frisör

Äntligen så fick jag fixat till håret och jag är jättenöjd. Jag vet inte om jag har nämnt det förut men jag hade en fruktansvärd upplevelse med min förra frisör som jag gått till i åratal. Vi gjorde helt enkelt slut. Jag har läst om att sådant kan hända och man liksom gör slut med sin frisör men det har aldrig hänt mig förut.

Sist gång jag gick till henne så bestämde vi att testa något nytt som inte skulle skada håret så mycket som blekning gör och vi bestämde oss för att testa färgning. Jag gjorde detta en gång tidigare hos henne då mitt hår blev jätterött och jag blev jättemissbelåten så jag gjorde det klart för henne, jag vet inte hur många gånger, att jag absolut inte ville att det skulle bli rött. Hon försäkrade mig om att det skulle det inte alls bli så trots att det hade hänt en gång tidigare så litade jag på henne och tänkte att det kanske finns någon ny metod som kanske fungerar på mitt hår.

Det skulle jag aldrig ha gjort för det blev jätterött. Hon försökte säga att det inte alls var så rött som jag tyckte och att jag skulle gå ut i ljuset och titta för det skulle vara annorlunda. Hon fick göra fem till behandlingar för att få det mer som oranget istället för rött. Efter fyra timmar så var jag tvungen att gå för jag var sen till en födelsedagsfest. Hon bad om ursäkt och sa att jag kunde komma tilbaka om jag ville få det fixat. Så jag gick från salongen kanske 7 behandlingar och 4 timmar senare. Så mycket för att försöka bespara håret från starka kemikalier.

När jag sedan kom hem så använde jag blått schampo som ska hjälpa mot gulhet. Jag använde det i tre veckors tid kanske. Det hjälpte litegrann bara. Jag tänkte hela tiden att jag måste gå tillbaka och fixa det här men jag hade liksom inte tid. Jobbar man heltid och har en bebis kan det vara svårt att hitta tid. Men till slut så gjorde jag det.

För det första så hade hon värsta attityden med mig på telefon och sa till mig att jag skulle få betala om jag nu hade rötter osv i och med att det hade gått så lång tid. Det hade kanske gått tre eller fyra veckor. Hon förklarade att jag måste komma dit så att hon kan se mig och ta beslutet då.

Så jag gick dit. Lite obekvämt kändes det allt. När jag först kom dit så var det inga problem. Hon sa till mig att sätta mig och att vi skulle fixa det här. Så bra tänkte jag. Sedan förklarade hon att hon skulle lägga i en toning som skulle ta bort litegrann av det röda. Då sa jag "men jag vill att du tar bort allt." Då säger hon att "då får vi lägga i slingor och då måste jag ta betalt från dig för du har nu rötter." Då kände jag att jag blev irriterad. Jag menar, hon förstörde mitt hår, gav mig rött hår som jag gått runt med i kanske fyra veckor och nu så skulle hon inte fixa hennes misstag utan hon skulle ta betalt för att fixa hennes eget misstag. Så jag sa det. Jag sa det snällt också. Så började hennes attityd sippra ut som bara den. Hon sa att det här var inte hennes fel, att hon inte hade lagt något rött i mitt hår utan att det är mitt hår som drog ut det röda, jag skulle kommit tillbaka mycket tidigare bla bla. Och nu i och med att jag hade rötter så skulle hon ta betalt (under den här tiden så är det knäpptyst i hela salongen). Jag sa då till henne att "även om du inte lade i något rött så litade jag på dig att det inte skulle bli rött" osv. "Jag har inte haft tid att komma tillbaka tidigare. Detta betalade jag också för trots att du såg att jag var märkbart missbelåten så om du inte vill fixa det här så tycker jag det rättvisa är att du ger mig mina pengar tillbaka för jag har inte råd att betala igen för att fixa håret." Då gick hon faktiskt till kassan och gav mig mina pengar tillbaka eller en del av de i alla fall. Hon sa sedan till mig att "ja, jag kommer då aldrig göra ditt hår igen." Då sa jag bara, "absolut inte" och så gick jag.

Jag menar snälla någon. Hur kan man bete sig så? Jag menar om hon hade erkänt sitt misstag, fixat mitt hår trots att det var tre eller fyra veckor sedan då hade jag ju gått tillbaka till henne. Simple as that. Hur dum får man vara. Nu kommer jag aldrig gå tillbaka till henne och om någon frågar mig så kommer jag säga till de att aldrig gå dit. Vilken dålig affärskvinna.

Äntligen så är det en och samma färg. Innan gick det från mörkt till rött till blondt. 

CSN

Jag har precis fått information från CSN på mitt årsbelopp för 2013 så jag kände att jag behövde skriva ett inlägg om det.

Jag förstår inte hur den här organisationen fungerar alltså. De säger nu att jag är skyldig att betala tillbaka ett resterande årsbelopp från 2011 på över 30 000 kr samtidigt som de vill att man ska betala på 2012s årsbelopp och nu det kommande hutlösa summorna från 2013. Och betalar man inte i tid eller betalar för lite på grund av att man inte har haft råd att betala den hutlösa summan de kräver så blir man istället betalningsskyldig på hela lånet haha. Jag har aldrig varit med om maken vilken organisation. Om man inte kan betala allt de begär hur fasen tror de att man ska kunna betala hela lånet då.

Min kompis och jag brukar alltid prata om det här och skoja. Hon fick i princip samma information, och har fått det ett antal gånger och bestämde sig för att skriva ett brev till CSN och berätta att hon får helt enkelt börja prostituera sig om hon ska kunna betala vad de kräver. Hon fick inget svar tillbaka.

Nu säger jag inte att man inte ska betala tillbaka lånet. Det ska man ju självklart göra. Har man lånat pengar, och fått tillgång till en utbildning så ska man ju absolut göra rätt för sig. Det är inte det det handlar om. Men CSN vägrar att arbeta med en, kompromissa och komma till en överenskommelse. Jag menar det som skrivs och dokumenteras på papper som skickas in är inte alltid det som gäller när det kommer till vad man kan betala. Är det inte bättre att man betalar någonting istället för inget? Sverige, med sin byråkrati verkar göra det omöjligt måste jag säga. Här i USA kan man i alla fall prata sig till räddning och komma överens så att båda parter vinner.

Ta till exempel min resterande skuld från 2011 som nu är över 30 000 kr. I december 2012 så var den 7 000 kr. Hur går det ihop liksom. Det jag kan gissa mig till att det handlar om är att de inte har fått in deklarationspapper från 2011 från mig ännu för detta hände 2011 gällandes 2009 också. Vad jag inte förstår är vart de får summorna från. Hur räknas det ut om det inte finns några deklarationspapper att titta på. Gissas de fram eller? Jag har emailat CSN om detta så vi får se om det går att resonera med de om detta.

Det var ju förresten en stor nyhet som man inte fick någon information hemskickad om utan det dök bara upp i årsbeloppsredovisningen att nu så har CSN börjat kolla upp att de uppgifter om vad man tjänat tidigare under året ska bekräftas med hjälp av skatteintyg. Det är väl inte så konstigt kanske men det hade ju varit bra att fått någon information om det innan det sattes i bruk. Detta sattes ju visserligen i verket ett par år sedan men värt att notera tyckte jag.

Och inte gör de det lätt för en att betala heller. Jag får transferera pengar från min bank som tar en avgift på runt $40. Kul liksom när man ska betala en räkning. Nu har de dock äntligen startat med att man kan betala med kort. Men du kan inte betala en räkning med kort som är försenad. Nej då måste du betala på annat vis. Det är ju de räkningarna om några som man borde ha tillgång att betala med kort.

En annan sak jag råkat ut för många gånger är att man får olika information beroende på vem man pratar med vilket jag anser vara ganska oroväckande. När jag får uppgifter om ändringar från CSN så dubbelkollar jag de alltid vilket jag är glad att jag gör i och med att jag vid flertalet tillfällen fått fel information och då gällandes mängden pengar som ska betalas, vilken då oftast är gravt överdriven. Detta är väldigt jobbig och krävande men absolut nödvändigt uppenbarligen.

Som sagt nu har jag skickat ett email till CSN och frågat om summan från 2011 som de vill ha betalt får vi se vad de kommer tillbaka med. Det beror väl kanske på vem som svarar vad vet jag. Svaren kan nog vara många.

Nä självklart ska man inte smita från CSN som så många har gjort redan. Man ska ju så klart betala för sig. Men om vi som låntagare ska göra rätt för oss så ska väl likaså CSN kunna stå tillsvars och vara lite hjälpsamma och inte bara suga ut folk på pengar, då oftast dessa oändliga avgifter som tillkommer.

Fruktansvärd Natt

Vilken hemskt natt vi har haft inatt alltså. Både jag och Eric var helt utslagna. Jag har inte varit så här sjuk sen jag kan komma ihåg. Det var fruktansvärt. Jag måste ha spytt närmare 20 ggr. Jag hade feber och extrem muskelvärk och huvudvärk. Magen känns idag alldeles förvriden. Eric fick det inte lika häftigt som jag. Han hade i princip bara extremt illamående. Ben fick komma över och hjälpa oss med Lilja för det fanns ingen möjlighet att någon av oss skulle kunnat ta hand om henne. Vad gör man om man inte har någon att ringa? Jag tänkte på det igår. Så gräsligt.

Stackars liten så dåligt hon måste ha mått.

En blomma som är på bättringsvägen

Jag fick stanna hemma med min lilla flicka idag. Min lilla ängel har ju varit dålig och uttorkad. Inatt sov jag med henne igen för att försäkra mig om att hon var ok under natten. Hon vaknade kl 2:30 i morse och ville ha välling :) som hon sög i sig väldigt fort. Tack och lov så somnade hon igen men vaknade kl 4:45 nästa gång och sedan dess har vi varit vakna. Uggghhh alltså. Det var bara lite kiss i blöjan imorse och det var jättesvårt att få i henne välling igen vid 6.

Vi ringde doktorn om råd igår igen i och med att hon knappt ville äta eller dricka igår heller. Hon rekommenderade att vi gav henne mat som potatis, pommes frittes osv som skulle gör henne törstig. Vällingen skulle vi spä ut också för tydligen gör den bebisar som redan är illamående mer illamående. Vi fick i henne lite grand igår kväll bara men tillräckligt för att vi skulle känna oss ok.

Idag verkar det i alla fall gå mot bättre tider även fast det var svårt att få i henne något imorse. Jag lyckades få i henne chicken tortilla soup som hon blev helt galen i och det gick inte att mata snabbt nog. Drickandet har dock inte fått fart än. Men det verkar i alla fall dom att min fina blomma håller på att blomma. Jag dock, håller på att vissna tror jag. Jag mår kass :(. Hoppas att jag inte åker på samma grej.

2012 Års-Recap

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja, jag födde en liten Smurf. Det hade jag aldrig gjort förut. Jag var också gravid med en Smurf. Men att det var en Smurf det visste jag inte då.




2. Höll du några av dina nyårslöften? Kommer du ha några nya för nästa år?
Nej tyvärr, jag tror inte att jag höll ett enda. För det nya året så kommer jag absolut ha en massa nyårslöften;
-Vara den bästa mamma jag någonsin kan vara
-Vara den bästa fru jag någonsin kan vara
-Gå ned alla gravid kg plus lite till
-Spendera mycket tid med nära och kära
-Värna om förhållanden som betyder mycket för mig
-Prestera bra på jobbet


3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jajemän, min bästa vän Emelie fick en liten Elian den 8:e januari, 2012.




4. Dog någon som stod dig nära?
Erics faster Phyllis gick bort i slutet på året. Hon var 89 år gammal.

5. Vilka länder besökte du?
Jag besökte bara gamla Goa' Svedala. Det räcker för min del.

En morbror med sin Lilja

6. Är det något du saknar år 2012 som du vill ha år 2013?
Ja min familj och vänner från Sverige. Det går nog tyvärr inte att lösa dock. Det finns en möjlighet att min vän Emelie med familj kommer och hälsar på i maj sedan kanske min bror kommer med sin kompis i sommar. Vi får se. Kan alltid hoppas.




7. Vilket datum från år 2012 kommer du alltid minnas, och varför?
Jag kommer alltid att minnas den 10:e mars, 2012. Då mötte jag min Smurf för första gången. Lyckan jag kände då går inte att beskriva. En sådan otrolig kärlek som man kan känna till en människa på en gång har jag aldrig varit med om förut. Den händelsen går till historieböckerna.






 8. Vad var din största framgång 2012?
Att bli mamma. Jag fullkomligt älskar att vara mamma och ta hand om ett annat litet väsen ;). Jag känner också att jag är en bra mamma :) (tycker jag själv i alla fall) och det känns som en stor framgång.




9. Vad är du mest nöjd med?
Min lilla Smurf. Nä, jag ser att det här går bara i Smurfis tecken men jag kan inte hjälpa det. 2012 handlade om min lilla Lilja.

10. Största misstaget?
Jag tror mitt största misstag är att inte hålla tillräcklig kontakt med nära och kära. Det ska det bli
ändring på.

11. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej inte direkt förutom att jag var illamående en stor del av 2012 på grund av graviditeten. Jag fick något som kallas för "pregnant head" som under en graviditet gör att ens ansiktet förändras till ibland
nästan oigenkännlighet (detta är dock min egen uppfattning, alla andra runt mig sa att det inte var så).

Jag menar döm själva!

12. Bästa köpet?
Min Bob barnvagn. Känns som en motsvarande BMW eller Mercedes, möjligen även Ferrari.





Må nästa år bli även bättre om den nu finns en möjlighet. 2013 here we come!

Dessa frågor tog jag från Linneas blogg. Tack! :)

En Uttorkad Smurf!

Vi fick ta vår lilla Lilja till akuten inatt. Liten hade blivit uttorkad :(. När vi landade i Santa Ana så vet jag att jag tyckte att det var väldigt lite kiss i blöjan som i princip brukar väga 5 kg, men jag tänkte inte så mycket mer på det för hon hade ätit och druckit helt normalt. På morgonen var hon också helt normal, var sitt normala glada jag och ville leka, äta osv. Men något som var lite konstigt var bajset som var alldeles hårt, hon verkade vara förstoppad och det var fortfarande nästan inget kiss alls i blöjan. Vi lade henne ner för en tupplur tidigt på eftermiddagen och hon sov i flera timmar vilket inte är så konstigt med tanke på att det var mitt i natten i Sverige. Vi bestämde oss för att väcka henne och då började hon spy en massa. Det var bara massa galla som kom upp och det var fortfarande inget kiss. Hon vägrade sedan äta något, hon satt bara på golvet och försökte leka men orkade knappt det ens. Hon var så svag den lilla musen. Hennes ögon såg alldeles mörka ut och blicken var glansig.

Jag ringde då doktorn som sa åt oss att åka till akuten. Vi åkte på en gång. De som att hon hade råkat på något virus som i sin tur torkade ut henne. Inte konstigt med tanke på att hela planet satt och harklade sig. Hennes små läppar var alldeles torra och likaså kinderna. Doktorn sa att vi kunde välja på att ge henne medicin och vänta och se om hon kanske tog lite välling eller sätta i dropp. Vi valde att försöka med medicinen. Sakta men säkert sedan så ville hon ha vällingen och vi kunde åka hem.

Inatt sov jag med liten i hennes rum och vi vaknade nu tidigt på morgonkvisten. Klockan halv fem med andra ord. Härligt! Men hon mår så mycket bättre, ville ha sin flaska och ville leka. Nu har hon somnat här igen bredvid mig medans jag är alldeles klarvaken :). Hon ser så nöjd ut dock där hon sover.

Tänk på det om ni reser med små bebisar att det är så viktigt att man ger de mycket att dricka under resans gång så att de inte blir uttorkade.

Under all de här tiden så var liten ända vid gott mod och skrattade mot doktorerna och oss. Vilken trooper!

God morgon. Hoppas ni har en trevlig söndag.

Äntligen hemma!

Herregud vilken helvetesresa. Nu är vi äntligen hemma men efter många om och men. Vi missade planet i Newark med bara ett par minuter och fick bli ombokade på ett annat flyg som gick till Santa Ana i Orange County. Vi sprang som galningar inne på Newark's flygplats. Vi var tvungna att hämta ut bagaget där, checka in det igen, fixa nytt boarding pass, gå genom säkerhetskontrollen, åka tåg till en annan terminal. Det var helt hysteriskt. Vi blev till och med eskorterade genom säkerhetskontrollen så vi skulle hinna men det gick inte ändå. Eric och jag har nog aldrig varit så trötta. Och på den sista resan så satt man fruktansvärt dåligt att man trodde man skulle förgås.

För alla er med smurfar därute kan jag starkt rekommendera ett stopp, inte mer. Non-stop fights om det är möjligt.

Liten och jag i Köpenhamn innan avgång

Erics pappa var så snäll och hämtade oss på flygplatsen. Efter Eric fick filat en claim om bagaget som hade åkt till LA så åkte vi hem. Jag sov som en gris i bilen tillsammans med Smurfis hela vägen. Sedan sov vi alla hela natten och vaknade inte förrens kl 9 på morgonen. Slutet gott allting gott.

På vägen till Newark så träffade Smurfis en lite kompis, en kille på 16 månader som var så go och busig. De började direkt kramas och pussas. Det var urgulligt. Lilja pussas med tungan rakt ut. Det visade sig att pojkens mamma hade gått på City College i Santa Barbara år 2002 och att vi har gemensamma vänner. Världen är bra liten.

I morse så gick Ben och jag på promenad till Daily Grind för att köpa några breakfast burritos. Gud vad gott det var att komma ut på promenad och i friska luften. 2013 ska bli andra bullar, med träning och hälsa. Minus breakfast burritos då kanske ;).

Ben fixar Smurf Mobilen 

Kaaaariiiin

Det var verkligen inte igår jag träffade gamla goa' Kaaaariiin. Jag har känt henne sedan jag var sju år gammal och kommer ihåg att vi träffades på vår brygga och jag frågade om vi skulle leka. På den vägen är det. Hon har två helt underbara små barn, Oskar och Emmy. De är 2 och 4 år gamla och hur goa' som helst. Det var första gången jag fick träffa Emmy. Oskar och Lilja kramades och pussades på en gång. Oskar skulle sedan absolut mata Lilja, krama, lyfta och visa henne allting.

Efter träffen så gick Eric och jag och åt pizza. Jag har sugit ihjäl mig efter oxfilé, champinjon och bearnaise pizza så äntligen fick jag den.

Nu packar jag inför morgondagen :(.

En smurf som kommer sakna sin mormor, morfar, morbror och gamlemorfar

Imorgon så åker vi hem till Santa Barbara igen. Det känns jättekonstigt samtidigt som det känns bra. Det är alltid så konstigt att inte känna sig hemma någonstans till hundra procent. Det är alltid lika jobbigt att känna att man saknar någonting vart man än är. Vi har haft det underbart här i Sverige men nu bär det av. Tills vi syns nästa gång.

Elian & Lilja

Idag så träffades lilla Elian och Lilja för andra gången. De är ju bara för söta tillsammans. Det är bara åtta veckor som skiljer mellan de. Lilja tar för sig väldigt och går och tar allt som Elian leker med och Elian tittar på lite irriterat men samtidigt roat :). Det var verkligen jätteroligt att vi kunde få ihop dessa små underbara djur medans de fortfarande är bebisar. Det roligaste var nog ändå när Lilja kastade sig över Elian och kramade honom och började pussa honom med tungan rakt ut. Så gulligt. Elian tackade och tog emot eller gjorde i alla fall inte motstånd.

Det var supermysigt att hänga med Emelie och Peter. Det händer inte var dag. Tack för idag! Nu kan vi bara hoppas på att de kommer i maj och hälsar på. Håller tummarna!

Vem är längst?

Min fins trofaste vän, läsare och kommenterare haha, Caroline, kom och hälsade på en sväng på nyår. Vi lyckas aldrig träffas runt jul för att hon håller alltid till norrut, närmare bestämt Vemdalen. I år dock så befann hon sig till min glädje i faggorna :). Vi fick i alla fall ett litet tag då vi kunde sitta och prata innan jag skulle dra vidare på nyår.

I alla år så har vi mätt vem som är längst. Främst Caroline har alltid velat mäta och se om det skulle ha ändrat sig ;) och denna gången var det inte annorlunda.

Tack Caroline för den lilla stunden vi fick tillsammans och för den fina presenten. Det var verkligen jätteroligt att se dig och det är skönt att än en gång få bekräftat att hur mycket som än förändras här i Munkedal och Torreby haha så är du fortfarande densamma. Kramis